Anton Agrest är en ung och lovande mittback, en reslig ledargestalt som tidigt lärt sig hur att läsa turerna i det gröna gräsets schackspel.
Anton Agrest börjar spela fotboll med hemmaklubben IFK Österåkers 6-åringar när han själv bara är 5 år. Han tar klivet över till FC Djursholm som 13-åring, fortsätter två år senare till Athletic FC United. AFC i dagligt tal. Där spelar han med både U17 och U19. Som 17-åring känner han sig lockad av A-lagsspel, återvänder till moderklubben i division 3 där han gör två säsonger.
Under ungdomsåren hinner Anton prova på en hel del andra sysselsättningar. Ett tag är han sverigebäst i schack i sin årskull – med en pappa som är stormästare finns påbrå. Dessutom hinner han med att lägga beslag på ett KM i tennis och sopa bordet med åtskilliga motståndare i pingishagen. Men alla racketar är nu förpassade till garderoben och schackspelandet överlåter han åt andra familjemedlemmar.
- Det var så kul att spela tennis och bordtennis men fotbollen gick före, erkänner Anton.
Hans inställning och hans ledaregenskaper har gjort honom till lagkapten i alla lag han spelat för. Andra goda egenskaper är god spelförståelse samt bra duell- och huvudspel. Med sina resliga 196 cm finns alla möjligheter för Anton att även utgöra ett allvarligt hot i motståndarnas straffområde, främst på fasta situationer.
Som 15-åring får han visa upp sig för den italienska klubben Empoli och sistlidna vinter har han varit hos flera klubbar, både inom Sverige och utomlands. Men han skriver på för Huddinge IF.
- Jag pratade med Jussi och det känns bra med Huddinge, berättar Anton.
- Det är som att komma hem, tillägger han med ett skratt och förklarar vidare:
- Jag är nämligen född på Huddinge sjukhus!
I januari 1997 finns ingen plats, varken på Danderyds sjukhus eller Karolinska. Antons mamma tvingas åka till andra sidan Stockholm för att få en plats på en förlossningsavdelning.
Självklart att det känns bra för Anton att komma "hem" till Huddinge igen.
Efter avslutat gymnasium våren 2015 har Anton både hunnit med att jobba som mäklarassistent och utbilda sig inom gebitet TV-produktion.
- Men just nu ligger fokus på fotboll. Jag tränar på egen hand varje förmiddag. Det blir mycket fysik. Jag vill bli snabbare och starkare, förklarar han.
På frågan om han har någon spelare han tittar särskilt på svarar Anton:
- Zlatan! Han är ju en förebild för alla unga killar.
Anton har inte hunnit vara länge hos Huddinge IF och det kanske är svårt att redan skaffa sig en uppfattning om de andra spelarna. För att inte tala om motståndarna, som Anton inte mött tidigare. Han har dock en röd tråd här i livet:
- Min strävan är att alltid vinna varje match!
Anton med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 17 april borta mot Konyaspor KIF i Division 2 Södra Svealand, spelade från start.
Kontraktet löpte ut i månadsskiftet juni/juli 2016 och Huddinge IF valde att inte förlänga med Anton.
Anton Lidmo är en kraftfull spelare med erfarenhet från samtliga centrala positioner på planen. Mittback verkar vara det som passar honom bäst.
Det är i Sörskogens IF som Anton Lidmo får sin inledande fotbollsutbildning. Redan som knatte är han stor och löpstark, får en central mittfältsroll då han klarar av att jobba både framåt och bakåt. Efter några år flyttar han till Stuvsta IF där han flyttas upp i anfallet. Styrka, snabbhet och råteknik gör honom till en fruktad målskytt. Vintern 2011-12 tillbringar han hos Hammarby IF men får inte riktigt fotfäste hos dom. Han väljer att gå till Huddinge IF.
Hos HIF används han som "10a" och upplever ett par fina år. Han minns en kvartsfinal i Gothia Cup som tyvärr slutade med förlust trots ledning med 2-0 mot ett brasilianskt lag.
2014 tillbringar Anton hos AIKs U17-lag och mera Gothia Cup-minnen dyker upp.
- Vi spelade en gång för sju, åtta tusen på läktarna, det var en häftig upplevelse, berättar Anton.
Det var i AIK Anton skolades om till mittback på grund av sin storlek, goda fysik och bra passningsspel, ett "arv" från tiden på Sörskogens mittfält, kan man tänka. Anton väljer att återvända till HIF efter endast ett år hos Gnaget, placeras som anfallare men gör ingen himlastormande lycka. När Benny Johansson kommer till U19-laget mitt under säsongen och tar ett snack med Anton faller bitarna på plats. Det blir försvarsspel för Anton, med rätt att medverka i offensiven när det verkar lämpligt och han gör också ett mål efter en fast situation.
- Jag bombade in den!
Anton kallas "Myran" och han tror att det är en anspelning på hans förnamn, ant=myra på engelska. Han är stark och relativt snabb. Han har en fördel i och med att han spelat i många offensiva positioner och lärt sig att vara rapp i passningsspelet
- Jag har ganska bra spelförståelse också, säger han.
Han får ett par minuter A-lagsfotboll i förra årets förlustmatch hemma mot Nyköpings BIS i juni men erkänner att det är först i år han upptäcker hur stor skillnaden egentligen är mellan U19 och A-lagsfotboll.
- Man har inte alls lika mycket tid på bollen här. Det var tufft i början men jag tycker att jag har anpassat mig. Nu hoppas jag kunna utvecklas så mycket som möjligt och helst ta en startplats.
Anton håller på Manchester United, som så många andra. Han "skyller på" Wayne Rooney … eller om det egentligen är Shaun Lomas' pappas "fel".
Shaun och Anton spelar i olika årgångslag i Sörskogen, Anton får reda på att Shauns pappa Alan ska åka till England och han vill gärna ha en fotbollströja. Så blir det också, en Manchester U-tröja förstås eftersom Alan är stor United-fan. Med Rooneys namn på ryggen.
- Eller så kanske jag bad om en tröja med Rooney på ryggen, jag kommer inte riktigt ihåg, det är några år se'n nu, erkänner Anton.
Anton med Huddinge IF
Debuterade 11 juni 2015, inhopp i 94e minuten mot Nyköpings BIS, slutresultat 0-4.
Ett inhopp i Division 1 Norra under 2015.
Första målet: 24 juli 2016, 5-0 i 73e hemma mot Konyaspor KIF i division 2, slutresultat 7-1.
Arman Hoque återkommer i år hem till Sverige efter fem års studier i USA varvat med fotbollsspel, fyra års collegefotboll och avslutningsvis seriefotboll med ett lag från Wichita, Kansas.
Arman Hoque växer upp i Hallunda och börjar spela fotboll med Alby IF rätt sent, erkänner han:
- Jag var elva, tolv år när jag började.
Han började som högerytter, flyttas ner som höger mittfältare i och med att han ganska snabbt byter klubb till IFK Tumba. Därefter blir det IFK Stockholm och nu har han insett att han verkligen vill satsa på fotbollen. Han söker till fotbollsgymnasiet i Södertälje. I samband med provspelningen på Södertälje Arena får en spion från Assyriska syn på honom vilket leder till att Arman väljer att spela för södertäljeklubben.
Arman spelar i U21-allsvenskan för Assyriska, nu som snabb och teknisk högerback. Det blir två år med Assyriska men en ryggskada innebär ett avbräck. När Arman återkommer efter skadan är det som A-lagsspelare för första gången i sin karriär, i division 3-laget Spånga IS.
Ett år med Spånga och han känner att han behöver något nytt, han vet bara inte riktigt vad. En kontakt inom fotbollen tipsar om möjligheten att få fotbollsstipendium och studera i USA. Arman nappar! Provträningen går bra och snart är väskorna packade för ett äventyr i Texas.
Under två års tid pluggar Arman psykologi på Richland College i Dallas och spelar collegefotboll vid sidan om studierna. Sedan följer två år vid college i Wichita, Kansas där han fortsätter sin karriär som collegespelare. Reglerna säger att man endast får spela collegefotboll under fyra år så under sitt avslutande, femte år, blir det spel i NPSL South Central Conference med FC Wichita. Laget vinner sin serie efter 11 segrar på 14 matcher.
- Klubben var bra, dom fixade boende och mat. Det gick bra där men jag måste göra en knäoperation, berättar han.
- Efter det har jag inte spelat. Jag kom hem till Sverige i början av sommaren efter ha tagit min examen och det har mest varit rehab.
25-årige Arman har fått jobb som boendestödjare och rådgivare för ensamkommande barn, söker tjänst som matchar hans utbildning. Däremot behövde han inte söka länge efter ett lag spela med.
- Jag känner många spelare i Huddinge, Husein har jag känt hela mitt liv, avslöjar han.
- Husein sa: Kom till oss! Nu är jag är glad att vara här och hoppas kunna bidra med så mycket.
Arman med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 24 augusti 2016, borta mot IFK Haninge i Stockholm Cup, spelade från start. Slutresultat 1-2.
Bonny Beingana är en snabb och bollskicklig ytterspelare som är med och vinner Ugandan Super League med Express FC redan innan han hunnit bli 18 år gammal.
Kampala är huvudstad i det centralafrikanska landet Uganda. Där växer Bonny Beingana upp, börjar spela fotboll med KJT, Kampala Junior Team, och gör bra ifrån sig. Rappt ytterspel, självförtroende och skicklighet i en-mot-en-situationer ger tonårige Bonny en plats hos Express FC i högsta serien, Ugandan Super League.
Säsongen 2011-12 vinner laget mästerskapet och Bonny nämns som en av de främsta spelarna i ligan. Hans mål är att få komma till Europa och spela med och mot de bästa.
Hans pappa har en bekant i Växjö och på så vis bjuds Bonny till Sverige. Han kommer till Småland på försommaren 2013 och börjar spela med Sufstars FC. Den multikulturella klubben blir känd för allmänheten efter seger mot Östers IF i Svenska Cupen förra året och därefter en knapp 0-1-förlust i en TV-sänd drabbning mot allsvenska Elfsborg. Men då har Bonny redan gått vidare.
Han räknar med att det finns större möjligheter i Stockholm och han anländer till huvudstaden sommaren 2014. Han provspelar med Sollentuna men det drar ut på tiden när det ska skrivas kontrakt. Då får han höra talas om Huddinge IF, testar på Källbrink och dåvarande tränaren Patrick "Palle" Hultman är snabb att skriva kontrakt med den snabbe bolltrollaren.
Bonny gör sin HIF-debut när han kommer in från bänken i den lyckosamma cupmatchen mot Åtvidabergs FF i augusti 2014 och gör ytterligare tre inhopp i seriespelet innan han råkar ut för en ankelskada som kan sägas spoliera hans chanser till A-lagsspel under resten av säsongen.
- Men jag spelade mycket i B-laget med spelare som Lucas och Joar. Det var roligt! Bonny låter riktigt uppåt när han minns tillbaka.
Bonny upplever att konkurrensen i Huddinge är tuff och väljer att gå till IFK Viksjö i division 3 för att få mer speltid. Det var rätt tänkt men säsongen slutar ändå med en besvikelse eftersom laget åker ur.
Bonny, som nu bor i Tumba, återvänder till Huddinge IF, där han trivs. Han imponerar under vinterns träningsmatcher, visar att han både kan spela fram till målchanser och dessutom hitta nätet själv. Bonny, med dubbelt medborgarskap (Sverige och Uganda) dubblerar med skola (svenskundervisning) och jobb på McDonald's i Akalla tre dagar i veckan. Mer hinner han inte med, han prioriterar att vara pigg och fräsch när det är matcher och träning. Inspiration hämtar han via fotbollsklipp på nätet.
- Varje kväll, innan jag somnar, tittar jag på Leo Messi. Det motiverar mig, säger han och tillägger att han gillar Zlatan också.
- Men jag kan aldrig bli som honom, konstaterar den 169 cm långe (korte?) yttern.
- Jag tror att vi kan vinna division 2 i år och jag hoppas att jag gör en bra säsong. Jag kanske kan få spela i Allsvenskan eller Superettan i framtiden, om Gud vill. Jag vet att jag måste kämpa hårt för att lyckas.
Bonny med Huddinge IF
Debuterade 20 augusti 2014, kom in i 58e mot allsvenska Åtvidabergs FF hemma i Svenska Cupen, 2-2 efter full tid och förlängning, slutresultat 7-6 efter straffar.
Tre inhopp i Division 1 Norra under 2014, ett inhopp i Svenska Cupen 2014.
Första målet: 28 mars 2016, 2-2 i 72a minuten borta mot IFK Aspudden-Tellus i Stockholm Cup, slutresultat 6-2.
Bover Gültekin har spelat i A-laget sedan 2010 och är därmed truppens veteran. Han har medverkat i totalt 122 tävlingsmatcher för Huddinge IF.
Som ung grabb följer Bover Gültekin med en äldre kusin till träningarna med Stuvsta IF. Där bossar Patricio "Pato" Cisternas. Hans pondus som ledare, efter principen hård och rak och alltid säga vad man tycker, gör stort intryck på unge Bover.
- Och vilket härligt tillslag han hade på bollen!
Vänsterfotade Bover börjar spela fotboll med Huddinge IF men prövar juniorspel med Hammarby vilket leder till A-lagsspel med Hammarby TFF. År 2010 återvänder han till Huddinge IF och har varit med på hela resan från division 3. Seriesegrarna 2012 och 2013 ser han som sina finaste meriter.
- Att vi höll oss kvar första året i division 1 tycker jag också var en stor framgång, säger han.
Bover spelar oftast i offensiva positioner, han gör sig bäst på vänstersidan. Första säsongen tillbaka gör han åtta mål som ytterspelare i division 3. På senare år har han gjort sig ett namn som följsam vänsterback, assisterande tränaren Johan Ländin upptäcker en dold potential.
Han klarar med sin snabbhet både de defensiva löpningarna och att bidra till offensiven på ett naturligt vis. Han är duktig i defensiva en-mot-en-situationer och när han vinner bollen vårdar han sina passningar väl. Inför årets säsong uttrycker Bover önskemål om att få större frihet framåt, men det är upp till tränaren att bestämma hans position. Under försäsongen spelar han i flera olika positioner och gör sällan eller aldrig en dålig insats.
Tyvärr har han lite problem med en häl och har tvingats ta det lite lugnt under perioder. Löpning på hårt underlag, asfalt och konstgräsplaner, har skapat en överbelastning som måste behandlas varsamt.
Bover, som nyligen fått anställning som lärare i svenska och SO i Björkhagaskolan i Tumba där han också är mentor för en femteklass, väljer att ligga lågt inför säsongen som kommer:
- Det har varit smått turbulent under vintern och jag tycker vi ska sikta på att hålla oss kvar, vi vet ju inte var vi står. Det är många nya i truppen. Jag är glad att Jonas Desai signade, han är en bra person både på och vid sidan av planen.
Bover drar en parallell med året 2013. Då var Huddinge IF också nya i serien, efter uppflyttning den gången. Målet var att hänga kvar. Slutresultatet blev serieseger. Naturligtvis hoppas han på en upprepning i år.
- Själv hoppas jag att få vara frisk och att få bidra framåt. Jag tror det finns goda möjligheter. Det finns alltid svagheter hos lagen i division 2 jämfört med division 1. Det gäller att utnyttja dom.
Daniel Ålund är en snabb och teknisk offensiv mittfältare med bra speluppfattning. Under andra halvåret 2015 hämmas han av en fotskada som orsakar smärta till och från. Magnetröntgen avslöjar kompartmentsyndrom och ett par, tre operationer under senvintern ska nu ha rättat till problemen.
Första laget för Daniel Ålund är Djurgården Bredäng som 6-åring. Efter tre år går han till Brommapojkarna. Från början spelar Daniel toppforward men dras tillbaka och trivs nu bäst som släpande forward alternativt offensiv mittfältare, som "10a".
– Jag vill ha mycket boll och vill vara involverad i spelet, men det fungerar bra på yttern också, berättar "Danne".
Det sistnämnda visar han vid åtskilliga tillfällen under 2015 även om hans insatser var ojämna. Ibland fullständigt lysande, ibland helt osynlig. Det kan viss del skyllas på besvären han dras med efter att ha blivit fotskadad i segermatchen (4-2) mot Forward 21 juni. Han sätter fem mål under säsongen, segermålet mot Västerås SK i oktober en ren skönhetsupplevelse. Från vänstersidan, ett skruvat skott från säkert 30 meter som dyker ner bakom en överspelad målvakt och rasslar in i bortre krysset.
Under åren med BP växer Daniel i spelstyrka. Han representerar Sverige i flera landskamper på U-nivå.
- Jag tror det blev elva landskamper totalt men jag har inte riktigt koll på det, skrattar han.
Daniel lämnar Sverige för holländska storklubben Feyenoord 2009 där han är ungdomsproffs under en säsong. Året efter ryktas det om Fulham, då i Premier League. Men det blir Sverige och Väsby United i Superettan istället.
Väsby har då samarbetsavtal med AIK och Ålund tränar ihop med Gnagets A-lag. Men det blir bara 22 minuters speltid i en träningsmatch.
Efter två år i Väsby bär det iväg till Enköpings SK, då i Division 1 Norra. Efter nedflyttningen hösten 2012 försvinner tränaren Per Gidlund till det norska landsortslaget Brattvåg IL och Ålund följer med.
- Daniel är en bra mittfältare med grym speed och teknik, betygsätter Gidlund som blir en nära vän till Daniel under tiden i Norge.
Norska division 3 kan närmast jämställas med division 2 här i Sverige. Det går bra för Daniel Ålund på plan men det funkar inte riktigt vid sidan om. Efter säsongen 2014 väljer Daniel att flytta hem till Stockholm. Utan att ha klart med någon klubb. Utan att ha riktigt klart för sig hur han vill ha det.
Han får möjlighet att träna ihop med Huddinge IF, börjar trivas i gänget och det slutar med att han skriver på för de tigerrandiga. Det blir en stor omställning jämfört med åren hos Brattvåg. Där kunde han försörja sig som fotbollsspelare. Här jobbar han på Posten för att få ihop till de dagliga utgifterna. Under sistlidna vinter provar Danne hos Enskede IK men det hela rinner ut i sanden. Det blir inget byte av klubb, men däremot byte av jobb. Från februari jobbar han som serviceansvarig på ett företag som heter Jobmeal och servar kaffeautomater och liknande.
När det gäller den närmaste framtiden är Daniel förhoppningsfull.
- Jag opererades vid två tillfällen under tre veckor. Första gången båda vaderna, andra gången foten, berättar han.
- Det var tredje gången jag opererade vaderna, snart har jag inga kvar, skrattar han.
- Nu är prio att bli helt 100. Det har jag inte varit sedan jag var 14! Sedan får jag ta det därifrån, vill kunna bidra med mål och assists. Jag hoppas att laget ska vara med att slåss om att ta sig upp.
På frågan om han har någon förebild inom fotbollen, vem och varför, svarar han Lionel Messi.
- Det behövs ingen förklaring!
Har han fullkomligt rätt i.
Daniel med Huddinge IF
Debuterade 21 februari 2015, hemma (på Skytteholm) mot Mjällby AIF i Svenska Cupen, spelade från start, slutresultat 0-4.
Totalt 23 matcher för Huddinge 2015, varav 20 seriematcher i Division 1 Norra och 3 i Svenska Cupen. 5 mål.
Första målet: 24 maj 2015, 1-0 i 12e minuten hemma mot Motala AIF, slutresultat 5-1.
Dejan Ilic kommer hem till Huddinge IF inför den här säsongen som ett tänkbart mittlås i försvaret men ett ben i foten går sönder på träning i februari och läkningsprocessen drar ut på tiden.
Dejan Ilic växer upp i Flemingsberg tillsammans med sin tvillingbror Alexander. Som knattar spelar bröderna fotboll med ett lag i området under en säsong innan det blir Huddinge IF när hela laget flyttar över.
Vänsterfotade Dejan spelar med HIF fram till 13 års ålder. Hammarby IF har ringt och pratat med bröderna och de väljer att ta chansen i vad Dejan påstår vara ett bättre lag. Han når sin största framgång – hittills! – när han, som 15-åring, spelar vänsterback i det Hammarby-lag som vinner Sanktan. I samma lag spelar brorsan mittback.
Bröderna kamperar ihop ännu en tid, spelar tillsammans i Bajens U17 och flyttar även tillbaka till Huddinge IF U17 tillsammans. Hos oss byter Dejan position, flyttas in i mittförsvaret där hans längd är en klar fördel men han har även andra kvalitéer.
- Jag tycker att jag har bra spelförståelse, bra passningsfot och är brytsäker, säger han.
Det blir bara ett år på Källbrink den här gången, sedan flyttar bröderna tillbaka till Bajen 2013. Året därpå skiljer sig deras vägar för första gången i karriären. Dejan går till Älvsjö AIK medan Alex stannar hos Bajen.
Hos Älvsjö spelar Dejan i U19-laget. Andra året, 2015 blir han lagkapten och är en sammanhållande kraft i mittförsvaret. Efter sommaren flyttas han upp till A-laget och spelar en handfull matcher men kan inte hindra att klubben åker ur division 3. Det fattas en poäng till kvalspel.
När Huddinge IF hör sig efter säsongen tvekar inte 19-årige Dejan. En mittbacksposition i startelvan ligger inom räckhåll när olyckan slår till på träning 1 februari. Det visar sig vara ett brott på ett litet ben i foten och sex veckor i gips. Läkaren säger att det går bra att cykla och belasta foten under tiden. Men det visar sig inte vara rätt ordination. När gipset tas bort i mitten av mars har brottet inte läkts som det ska.
- Jag får gå med foten i en plaststövel i en månad och får inte belasta foten, återbesök i mitten av april, suckar Dejan.
- Nu gäller det först och främst att komma tillbaka och spela igen.
Han siktar på att kunna konkurrera om en startplats efter sommaren, önskar självklart kunna hjälpa laget så mycket som möjligt för att det ska bli en framgångsrik säsong.
- Det är många nya spelare i laget, till skillnad mot många andra lag i serien. Jag tror att vi kan nå topp tre i alla fall, spår Dejan.
Debuterade 24 juli 2016, hemma mot Konyaspor KIF i division 2, spelade från start och gjorde också sitt första mål för HIF när han nickade in 3-0 i 46e. Slutresultat 7-1.
Mittfältaren Edward Owusu ser med spänning fram emot säsongen. Att spela i division 2 är en ny erfarenhet för honom, han har tidigare endast spelat i högre serier.
Edward Owusu växer upp i Vällingby och som 6-åring börjar han spela fotboll med Brommapojkarna. Med BP samlar han på sig turneringssegrar, både i Sverige och utomlands. I Gothia Cup blir det dock som bäst en andraplats.
"Eddie" spelar oftast på mittfältet men har även prövat på spel i backlinjen och som ytter. Det är som BP-mittfältare han representerar Sverige i totalt 17 stycken U17-landskamper (två mål) under åren 2009-11. Som 18-åring gör han 2012 två matcher med U19-landslaget. Då har han fallit för locktonerna från allsvenska AIK.
- Det är en storklubb och jag ville ta chansen, säger han.
- Jag tränade med A-laget och det var lärorikt, fortsätter han.
Det blir dock inga A-lagsmatcher för Gnaget. Däremot lånar klubben ut honom för att han ska få matchträning på relativt hög nivå.
2012 blir det en låneperiod hos Akropolis i Division 1 Norra, åtta matcher och ett mål. Året därpå tillbringar han en period hos norska Kongsvinger IL i Adeccoligaen (motsvarande Superettan). Där blir det tio matcher och 830 minuters speltid. 2014 är det dags för en period hos Assyriska FF där han medverkar i tre Superettan-matcher. Våren 2015 är han tillbaka hos Akropolis där han gör åtta framträdanden, fortfarande som lånespelare men nu tar hans tid som AIK-spelare slut. Hösten 2015 lämnar han Gnaget och skriver två-årskontrakt med division 1-klubben Piteå IF.
Med Piteå blir det tio matcher och två mål.
- Men jag var avstängd när vi mötte Huddinge och jag spelade inte heller med Akropolis på Källbrink i början av säsongen, säger Edward.
Familjeangelägenheter gör att Edward känner att han inte kan fortsätta spela med Piteå. Han flyttar hem till Stockholm under vintern och söker en lämplig klubb, finner att nästan alla har klara spelartrupper. Huddinge IF har fortfarande utrymme, Edward pratar och provspelar, allt löser sig och HIF har skaffat sig en stark och stabil tvåvägsspelare med god teknik och bra tillslag på bollen.
- Jag vill göra mitt bästa för laget, varje match och varje träning, deklarerar Edward som är glad att finna en bra klubb inför 2016. Vi är också glada att ha honom i gul-svart-randigt. Han har kvalité som räcker till för att bli en av de bästa spelarna i serien.
Eddie, har du någon favoritspelare eller någon annan som betytt något speciellt för dig under karriären?
- Jesus!
Svaret kommer utan minsta tvekan.
- Han har hjälpt mig mycket genom livet.
Edward med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 10 april hemma mot Karlslunds IF HFK i Division 2 Södra Svealand, spelade från start, gjorde sitt första mål för HIF direkt på frispark i 65e minuten (2-2), matchen slutade 3-3 efter ytterligare ett frisparksmål av Eddie.
Felix Strindeby är snabb och explosiv, en anfallare med målhunger som kan komma att bli en obehaglig överraskning för motståndarförsvaren i division 2.
Vid fem års ålder börjar Felix Strindeby spela fotboll med sexåringarna i Stuvsta IF. Att spela med, och mot, spelare som är äldre är något som hängt med nästan hela uppväxten. Därför räds han inte årets debutsäsong i division 2.
- Jag har vant mig att spela mot äldre och starkare spelare. Jag får bara kämpa lite extra, konstaterar Felix.
Han lever högt på sin teknik, snabbhet och explosivitet. Målsinnet, inte att förglömma. Framfarten hos Stuvsta IF tar honom vidare. Vid 14 års ålder hamnar han hos Djurgårdens IF och deras fotbollsgymnasium. Efter hand blir det åtta, nio träningar i veckan och match på det. Felix tröttnar inte på fotbollen men saknar däremot tid att göra något annat. Vid 18 års ålder trappar han ner, återvänder till Stuvsta IF i division 6.
Felix firar stora triumfer under sin första A-lagssäsong, det blir många mål och det leder till uppflyttning när säsongen är över. Det fortsätter gå bra även i en högre division och suget efter en större utmaning växer. Sommaren 2015 väljer han att gå till Huddinge IFs U19-lag med förhoppningen att kunna ta sig upp i A-laget i framtiden.
Nu är Felix' framtid redan här. Vid 20 års ålder har han en plats i A-truppen och han visar i träningsmatchen mot BKV Norrtälje prov vad han kan, svarar för ett tekniskt konstnummer när han sätter 2-0. Senare i matchen exekverar han en flygande nick. Målvakten svarar för en kanonräddning, förhindrar ett andra mål för Felix, ett sällsynt nickmål dessutom.
Vänsterfotade Felix säger sig inte märka att det går speciellt mycket fortare än vad han är van vid. Är man naturligt kvick kan det mycket väl stämma. Favoritspelaren är Neymar i favoritlaget Barcelona. Det är också en kvickfotad rackare!
- Jag älskar hans sätt att hantera bollen, suckar Felix smått drömmande.
Felix jobbar som säljare på JYSK, deltid efter eget beslut. Heltidstjänst krockar med träningarna, och det vill han undvika. Nu är det fokus på Huddinge IF och division 2 som gäller.
- Min förhoppning är att jag ska tillföra något riktigt bra för laget, att ta en startplats. Målsättningen är att vi ska vinna serien, säger han.
Säljer han in sig med flera avgörande mål kan det mycket väl gå vägen.
Felix med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 13 mars borta mot Ekerö IK i Stockholm Cup, spelade från start.
Spelar för Järna SK hösten 2016.
Felix Åkerlund är en spelskicklig mittfältare som har jobbat sig tillbaka efter att ha varit långtidsskadad.
Finske mittfältaren Felix Åkerlund kommer till HIF 2013 från Åbo IFK. Hans moderklubb är Åbo United och han har även spelat för en tredje klubb i Åbo, Inter FC. Där når han sin hittills största framgång när han som junior finns med i truppen som blir finska mästare 2008.
Felix är en teknisk mittfältare med bra spelförståelse. Han deltar i elva division 1-matcher för HIF under 2014. Förra året öppnades med tre cupmatcher i februari/mars. Felix gör inhopp i samtliga tre innan oturen är framme. En skada, baksida lår, sätter stopp för honom lagom till seriepremiären. Resten av 2015 går i rehabiliteringens tecken. Två steg framåt följs av ett bakåt. Det blir inget mer spel för Felix under året. Efter säsongen åker han hem till Finland och försöker vila sig frisk, åtminstone lämna fotbollen därhän för ett tag. Det verkar vara rätt medicin. Sakta men säkert jobbar han sig tillbaka igen. Under matchen mot Smedby den 14 augusti sitter han med på avbytarbänken, ombytt och redo att hoppa in om tränaren kallar.
Felix, om någon, borde ha ett visst hum om hur man hanterar skador. Han är nämligen nyligen utexaminerad sjukgymnast och jobbar på S:t Eriks sjukhus.
På frågan om Finlands förste internationelle storstjärna, Jari Litmanen, är favoritspelaren drar Felix lite på svaret innan det kryper fram:
- Njaaa, det var lite före min tid. Jag giller Ronaldino, erkänner han på svag men omisskännlig finsk-svenska.
Felix med Huddinge IF
Debuterade 8 juni 2013, borta mot Karlbergs BK i division 2, inhopp i 78e minuten vid ställningen 1-0, slutresultat 1-0.
Totalt 24 matcher för Huddinge 2013-15, varav 20 seriematcher och 4 matcher i Svenska Cupen. Ett mål.
Första målet: 5 augusti, 1-0 i 10e minuten borta mot Konyaspor KIF i Svenska Cupen, slutresultat 6-0.
Filip Milenkovic är en snabb, stark och fysiskt spelande högerback som är ny i Huddinge IF i år, han spelade förra året med Djurgårdens framgångsrika U19-lag.
19-årige Filip Milenkovic från Hagsätra börjar spela med Rågsveds IF som 5-åring. Redan som tonåring får han pröva på B-lagsspel men känner ändå att han inte hör till de spelare som prioriteras av klubben. Som 14-åring väljer han att gå till Djurgårdens IF.
Hos blåränderna lämnar han snart 96orna för spel i U17 och därefter spelar han med U19 under tre års tid. Höjdpunkten är förra årets överlägsna serieseger följt av SM-final mot IFK Göteborg där det dock blir 0-3-förlust nere i Göteborg
- Dom krossade oss, erkänner Filip.
Sergio Ramos är en försvarsspelare som Filip nämner som något av en förebild. På det offensiva planet nämner han Gareth Bale, "en komplett spelare".
Filip har jobbat som elevassistent, slutade i vintras för att hinna läsa in vissa kurser från gymnasiet. Målet är att till hösten 2016 börja en 3-års utbildning till optiker på Karolinska Institutet.
Han har prövat på att spela såväl ytter som center men tycker att högerback är hans rätta position, vänsterback är inte heller helt fel. Han har spelat i båda dessa positioner under vårens träningsmatcher och visat aggressivitet, styrka och snabbhet.
- Jag spelar rak och direkt fotboll, spelar gärna fysiskt, bekräftar han och tillägger att han hatar att förlora.
- Mitt mål i år är självklart att få en startplats, fortsätter Filip. Jag vill bidra så mycket som möjligt både på och vid sidan av planen.
- Målet för laget måste vara att vi vinner serien. Jag är glad att få vara med på den här resan, avslutar Filip.
Filip med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 13 mars borta mot Ekerö IK i Stockholm Cup, spelade från start.
Löpstarke vänsterbacken Gustav Sågänger har varit på väg att lägga av vid två tillfällen men vid båda tillfällena tar han istället ett kliv uppåt i karriären.
Är man född och uppvuxen på Reimersholme är det naturligt att börja spela fotboll för anrika Reymersholms IK, bildad redan 1899. Det är precis vad Gustav "Gurra" Sågänger gör som femåring, lagom till klubbens 100-årsjubileum. Efter ett par år hos de grönvita väljer han lokalkonkurrenten Högalids IF där han spelar från det han är 7 år till 14 års ålder. Då flyttar Gustav tillbaka till Reymers P94or. Året efter spelar han i Pojkallsvenskan med Sköndals IK.
Som 17-åring debuterar Gustav i A-laget, nu tillbaka i Reymers där han spelar division 4-fotboll åren 2011-13. Han har spelat vänsterback från knatteåldern men sista året med Reymers får han göra enstaka gästspel som ytter.
- Men vänsterback är min position, där trivs jag bäst, deklarerar Gustav.
Sista året med Reymers leder till nedflyttning och Gustav tänker lägga av med fotbollen. Motgången känns tung, dock inte lika tung som när han inte kommer in på sitt första gymnasieval, bandylinjen i Sandviken. Bandyn är Gustavs förstasport men den missade gymnasieplatsen får honom att sluta leka med det röda nystanet.
Efter nedflyttningen med Reymers tycker en lagkamrat, Martin, att de ändå ska satsa vidare på spel i fyran. Duon går till Mälarhöjdens IK. Det blir ingen himlastormande succé, nedflyttningen är nära på nytt och Gurra tänker göra slag i saken, sluta med fotbollen.
Då kommer ett helt oväntat erbjudande från Värmdö IF i division 2. Gurra nappar!
- Det blev bänken första halvan av säsongen, berättar Gustav som erkänner att han hade mycket att lära. Det går tydligen bra eftersom han får tränarens förtroende och Gurra tar tillvara på chansen, spelar till sig en startplats. Tränaren heter Jussi Kontinen och när han tar över Huddinge IF i november 2015 tar han med sig en enda spelare från sin gamla klubb: Gustav Sågänger!
Jussi ser potentialen hos Gustav, en stark och snabb vänsterback med bra vänsterfot som kan utveckla positionsspelet ytterligare. Tyvärr har Gustav dragits med en knäskada under ett par veckors tid men från mitten av mars kör han för fullt igen.
Dagtid går Gustav i plugget. Han har anställning på Aspuddens skola som vikarie. Innebär att han infinner sig varje morgon och alltid finns det någonstans han kan hoppa in, det kan bli allt från förskola till nionde klass.
Kvällstid jobbar han hårt med att förbättra sitt spel så han kan bidra till att Huddinge IF går en framgångsrik säsong tillmötes.
- Jag hoppas att vi kan slåss om en plats i topp tre och jag vill få starta alla matcher!
Gustav tittar gärna på favoritlaget Milan. Världsbackarna Maldini, Nesta och Tiago Silva är sannerligen inga dåliga förebilder.
Gustav med Huddinge IFOptimistiske Husein Aly är en teknisk ytterspelare från Flemingsberg. Han slutar med fotbollen som junior men kommer igen och 2016 är han inte långt ifrån ett SM-guld.
Husein är född och uppvuxen i kommundelen Flemingsberg. Börjar i Huddinge IFs fotbollsskola innan han väljer AIK. Med Gnaget spelar han under sex års tid men slutar när han inte får speltid, tränaren tycker att "Husse" är för liten.
- Det var något fel med hormonerna, förklarar Husein som bestämmer sig för att lägga av trots att tränarna vill att han ska fortsätta. De ser att han har tekniken för att lyckas. Men Husein har bestämt sig. Skorna på hyllan.
Innerst inne vill han ändå fortsätta. Som 18-åring är han åter igång, nu med IFK Tumba i division 4. Sedan blir det Valsta Syrianska i Märsta och fyra matcher i division 1 under 2013 för den kvicke anfallaren.
Vintern 2014 prövar Husein på futsal – inomhusfotboll – med FC Andrea Doria. De små ytorna passar entekniker som Husein perfekt.
- Det gick bra, vi kvalade till Allsvenskan men lyckades inte gå upp, kommenterar han det äventyret.
Samma år kommer han tillbaka "hem" till Huddinge IF. Nu är han inne på sin tredje säsong med oss. Han bidrar med offensiv äventyrslusta, är genombrottsstark och aggressiv. Passningsspelet hamnar också på plussidan även om han stundtals är för bollkär när en snabb leverans lätt kan avslöja sprickorna i motståndarförsvaret.
- Jag gillar att utmana, att bryta mönstret, säger Husein.
- Jag har alltid haft höga krav på mig själv, erkänner han vidare. I år ska jag försöka ta en match i taget, bara köra, spela med ett leende. Då trivs jag. Jussi har bestämda åsikter om hur vi ska spela och det verkar helt rätt. Modern fotboll med omställningar.
- Det ser positivt ut trots att vi har ett nästan helt nytt lag. Det känns som om Jussi ger yttrarna lite fria tyglar och det gillar jag, bara jag inte blir för bekväm.
Vid sidan om fotbollen jobbar Husein på elektroniklager i Flemingsberg och har dessutom en resttenta kvar innan hans KTH-examen till byggledare inom byggteknik är klar.
Men det där med SM-guldet då?
Då pratar vi futsal igen. Husein spelar för Falcao FC 2015-16 och laget kvalificerar sig till SM-slutspelet i Uddevalla i slutet av februari i år. Tyvärr blir det förlust i semi men bronsmedaljerna bärgas efter seger med 4-2 mot seriekonkurrenterna Spartak Örebro.
Husein med Huddinge IF
Debuterade 21 april 2014, hemma mot Skellefteå FF, spelade från start, slutresultat 1-0.
Totalt 46 matcher för Huddinge 2014-2015, varav 42 seriematcher i Division 1 Norra och 4 i Svenska Cupen. 5 mål.
Första målet: 24 augusti 2014, 2-1 i 84e minuten borta mot Athletic FC, slutresultat 3-1.
Jimmie Engqvist är en hårt arbetande mittfältare, ende spelare att starta samtliga tävlingsmatcher för Huddinge IF under 2015.
Gotlänningen Jimmie Engqvist läser en personalvetarutbildning på Stockholms Universitet, spelar för Huddinge IF sedan 2015 och flytten till storstaden. Dessförinnan var han två år hos Skövde AIK i den södra division 1-serien. Ursprungligen från FC Gute i Visby.
Jimmie utses till bäste gotländske mittfältare såväl 2011 som 2012. Han erhåller 2012 GA-Bollen som tillfaller årets bästa spelare på Gotland. Gotlands Allehanda motiverar valet:
"Årets pristagare spelar med ett stort hjärta och är villig att springa tills han stupar om det så krävs. 2012 tog spelaren ytterligare ett kliv i sin utveckling och var en högst bidragande orsak till att FC Gute spelar i division 2 även kommande säsong."
Jimmie demonstrerar sina goda egenskaper i match efter match under 2015, oavsett vad det står på resultattavlan. Långa löpningar som drar isär motståndarförsvaren, alltid på väg in i en spelbar yta och dessutom oerhört användbar som target player med sitt fina huvudspel och vårdade passningsspel. Ofta i hetluften vid hörnor, såväl offensivt som defensivt, men har inte riktigt haft marginalerna med sig i motståndarnas straffområde. Kommer förhoppningsvis i år.
I början av förra året tvingas Jimmie att vikariera som mittback när vi har akut brist på den positionen. Det är ingen helt ovan plats för honom men inte heller någon favoritposition. Det är som mittfältare han kommer bäst till sin rätt. Det är också där han spelat mest under försäsongen.
- Det är på mittfältet jag vill spela. Där trivs jag bäst och det verkar som om det är där tränaren vill ha mig, kommenterar Jimmie som dessutom påtalar att truppen gör stora framsteg snabbt och att det ser lovande ut.
Xabi Alonso och Sergio Ramos är spelare han gärna tittar lite extra på när han får chansen. Just det, en mittfältare och en mittback.
- Men som grabb var det David Beckham jag gillade bäst. Han spelade ju i mitt favoritlag, Manchester United.
I årets HIF är 26-årige Jimmies rutin ovärderlig och han är ett föredöme för övriga med sin vilja att alltid ge allt, både på träning och på match.
Jimmie med Huddinge IFJoar Gadd Berglund är en reaktionssnabb talang som fick sitt genombrott under 2015 då han tog över som förstemålvakt.
Huddingegrabben Joar har spelat med Huddinge IF från början och tagit sig hela vägen från knattespel till A-laget. Han har bra längd, 191 cm, men behöver bygga på sig lite muskler. Än är det för tidigt att se någon större effekt av vinterns gym-träning. Joar erkänner smått generat att det inte blivit så mycket träning som han planerat från början. Men bara det att han tränar extra tyder på att viljan och ambitionen finns där.
Under hösten 2015 tog Joar chansen när Christoffer Matwiejew, tidigare ohotad förstekeeper, drogs med småskavanker och sjukdom. Efter flera fina insatser stod det klart att HIF hade en ny förstemålvakt, mitt i den rafflande slutspurten. Det blev sex matcher från start och seger i fem av dessa, enda förlusten kom i första matchen från start, borta mot suveräna seriesegraren Dalkurd. I sista omgången fick Joar – och Huddinge IF – revansch när vi, som enda lag, lyckades besegra Dalkurd.
Joar tycker att höstträningarna förlorade lite skärpa när han inte kände konkurrensen från "Polski". I stället dök det upp någon från juniorerna för att komplettera träningsgruppen. Han tycker att det är kul att Kevin Strimer kommit tillbaka till HIF och att yngre brodern, William Strimer, också finns med i A-truppen.
- Skönt att ha någon att konkurrera med, erkänner han. Mitt fokus ligger på att bli förstekeeper. Det skulle bli jäkligt tungt att bli bänkad i division 2 när jag var förstemålvakt i division 1 … Det blir en spännande säsong i år!
Joar har visat prov på blixtsnabba reaktioner, såväl under förra årets serie som under försäsongens träningsmatcher. Spelet med fötterna ser också riktigt bra ut. Däremot behöver han jobba mer med höjdbollarna. Där kan det fortfarande bli lite tokigt, men man inte begära allt av en målvakt som nyss fyllt 19 år.
Joar tittar gärna på tyske landslagsmålvakten Manuel Neuer som är något av en förebild för den unge HIF-keepern.
- Han är en modern målvakt, duktig med fötterna och lugn i sitt spel, betygsätter Joar.
Lite annan personlighet jämfört med Joars andre spelarfavorit, förre Barcelona-kaptenen, mittbacken Carles Puyol med den yviga frisyren.
- Det är hans inställning jag beundrar. Att aldrig ge upp!
Joar jobbar sedan hösten 2015 som elevassistent på Annerstaskolan i Flemingsberg där han också har idrott för fyra klasser. Dessutom lägger han ner tid och kraft på att få HIFs olika fotbollsskolor att fungera. Det blir många timmar, främst i samband med skolloven. Hans insatser uppskattas i samtliga led och han är ett gott föredöme för alla unga pojkar och flickor som vill spela fotboll.
Joar med Huddinge IFJoacim Corneliusson hör till de yngsta i truppen med sina 17 år. Han spelar helst central mittfältare, balansspelare, men kan även utnyttjas på vänsterkanten.
Vänsterfotade huddingekillen Joacim Corneliusson är en egen produkt. Han har spelat i Huddinge IF från yngsta knattelagen och har nu avancerat till A-lagstruppen. En avstickare gör han 2013 när han spelar med Hammarby IF men redan året därpå är han tillbaka hemma på Källbrink.
"Jocke" spelar med Huddinge IFs 98or som 2011 når SM-slutspelet. Det bär ända fram till en fjärdeplats. Den turneringen är hans roligaste upplevelse hittills i den korta karriären.
Jocke, som fyller år mitt i sommaren, trivs bäst på centrala mittfältet, att hämta och fördela bollar. Han har bra spelförståelse och ett vårdat passningsspel.
- Jag har ganska bra teknik också, fyller Jocke på med.
Samtliga dessa egenskaper besitter även hans favoritspelare, Andrés Iniesta. Inte så lite, heller! Det får Joacim gärna bidra med på HIFs mittfält.
Under försäsongen har tränarna gnuggat Jocke extra när det gäller det defensiva jobbet och han har redan fått sitt elddop, 90 minuter i Stockholm Cup på den ovana vänsterbackplatsen. En helt godkänd insats.
- Det var kul att spela mot Ekerö, erkänner Jocke och utvecklar vidare:
- Jag spelar hellre vänsterback om det betyder att jag får mer speltid.
Han tillstår att målet för den här säsongen är att försöka lära sig så mycket som möjligt. Han tränar extra nästan varje dag. Tyngdpunkten ligger på explosivitet men han förstår att han bör lägga på sig mer muskler för att stå emot årets större och tuffare utmaning. Det kan bli åtskilliga vändor till gymmet...
Joacim med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 13 mars borta mot Ekerö IK i Stockholm Cup, spelade från start.
När rutinerade mittfältaren Jonas Desai ansluter sommaren 2015 ligger Huddinge IF i botten av division 1-tabellen. Laget är redan uträknat, men reser sig och är hårsmånen från att klara nytt kontrakt.
Skäggprydde Jonas Desai bidrar med passningsskicklighet och god spelförståelse, han känner sig trygg och bekväm med bollen i offensiva lägen. Dessutom visar han i hemmadebuten 23/8 att han har rejält löd i dojan när han avgör med ett kanonskott från 25 meters håll.
- Hösten var väldigt rolig, trots att vi spelade under press hela tiden, erkänner Jonas.
Efter det bittra slutet när laget missar förnyat kontrakt med ett enda måls marginal tar Jonas "time out" från fotbollen. Hans säsong 2015 var turbulent och han väljer att träna på egen hand, fundera lite och bara njuta av livet. Studierna till journalist vid Södertörns Högskola får ta sin tid. HIFs egen singer/songwriter sitter säkerligen också och filar på nya låtar i vintermörket. Klickar du på länken får du höra ett lite äldre alster.
Jonas Desai - Will You Remember
När ljuset börjar återkomma till vårt land så kommer även Jonas tillbaka till Huddinge. Förhoppningen är att hans rutin ska lyfta och lugna laget. Men under vintern har han sprungit mycket på hårt underlag och det visar sig att han ådragit sig "löparknä".
- Det är en lurig skada, förklarar Jonas. Man får göra allt som inte gör ont och jag har svårt att springa. Det dröjer några veckor till innan jag kan stå på en fotbollsplan igen. Jag får koncentrerar mig på rehab.
Det här säger Jonas i slutet av mars månad, vilket betyder att laget får klara sig utan hans tjänster en bra bit in på den nya säsongen.
30-årige Jonas har sina rötter norröver och har fram till förra året endast representerat norrlandsklubbar, från moderklubben Sunnanå SK via Skellefteå FF, Bodens BK och Superettanspel med Östersunds FK. Studierna tar honom till Stockholm 2015 och han skriver på för Vasalunds IF. Det blir sparsamt med speltid där, en del skavanker spelar säkert in, och han väljer att gå till HIF under sommaren.
Två andra skickliga bollspelare, Carlos Garcia och Enrico, ansluter samtidigt. Tränare Håkan Andersson får ihop ekvationen och under hösten är vi ett av seriens starkaste lag. Jonas har en nyckelroll offensivt, han har höga ambitioner när han spelar och lyckas ofta i sina intentioner. Både han och klubben hoppades att han skulle bidra på liknande sätt även under 2016, men skadan har satt käppar i hjulet.
- Jag ska hårt kämpa för att komma tillbaka, men jag ska inte stressa. Jag vill kunna gå ut på plan och ha roligt.
Jonas med Huddinge IF
Debuterade 5 augusti 2015, kom in i 46e borta mot Nacka FF i Svenska Cupen, 1-1 efter full tid, slutresultat 1-3 efter förlängning.
Första målet: 23 augusti 2015, segermålet 2-1 i 62a minuten hemma mot IFK Luleå i hans första seriematch för HIF.
Målvakten Kevin Strimer återkommer i år till moderklubben efter att ha spelat för andra lag under de två senaste säsongerna.
Kevin Strimer är fostrad hos Huddinge IF från unga år och upplever en riktig höjdpunkt när han är med när HIF vinner sin serie i pojkallsvenskan. Han får debutera i A-laget som nybliven 18-åring, håller nollan i en mållös division 3-match borta mot Tyresö FF. Han hinner med ännu en A-lagsmatch samma år, förlust 3-5 borta mot Järna SK. Året därpå blir det en division 2-match för Kevin, seger borta mot Gamla Upsala IF, 3-2.
Men porten till A-laget verkar stängd. När Huddinge IF hösten 2013 tar steget upp i Division 1 Norra anses det lite väl riskabelt att satsa på en oprövad egen produkt, ännu ej fyllda 19 år. Kevin skriver på för division 2-laget Arameisk-Syrianska.
Efter bänknötande under våren lånas Kevin ut till IFK Stockholm i division 3 och får äntligen testa regelbundet A-lagsspel när han vaktar målet i ett tiotal matcher hösten 2014. IFK Stockholm kommer tvåa i serien, missar direktuppflyttning på målskillnad, men klarar kvalet efter en seger och en oavgjord mot Sundbybergs IK och sedan samma recept mot Smedby AIS.
Kevin erkänner efter lite betänketid att detta lyckade kvalspel slår ut segern i pojkallsvenskan som bästa fotbollsmerit i karriären. Till dags dato, är det bäst att tillägga.
Det blir en tuff säsong för Kevin och IFK Stockholm i Division 2 Södra Svealand. Laget krigar för sin överlevnad. Kevin gör en stabil säsong, spelar 24 matcher och håller nollan vid fem tillfällen. Till slut blir det ändå nedflyttning efter dubbla förluster mot Karlbergs BK i kvalet.
För Kevin del blir det dock en fortsättning i samma serie eftersom moderklubben Huddinge IF kallar. Han återvänder gärna hem till Källbrink igen. I november 2015 skriver han på för 2016.
- Roligt att HIF satsar på egna produkter, konsterar Kevin. Skoj att vara tillbaka och jag hoppas få spela och vinna så många matcher som möjligt.
Kevin pluggar ekonomi och IT på Södertörns Högskola när han inte spelar fotboll. Mellan stolparna utstrålar han lugn, ett lugn han försöker förmedla utåt, till sina lagkamrater..
- Dessutom är jag bra med fötterna och bra på linjen, försäkrar han.
Favoritlaget – vid sidan av Huddinge IF, menar han säkert – är Manchester United. Däremot har han ingen direkt favoritmålvakt.
- Det blir ju att jag tittar en del på de Gea, förstås, eftersom han spelar i United. Favoritspelaren är annars högerbacken Rafael när han var hos United. Han spelade med hjärta och krigarinställning.
Flemingsbergsgrabben Kristian Ibrahim kommer i år tillbaka till moderklubben Huddinge IF efter ett år utan organiserad fotboll.
Vänsterfotade Kristian Ibrahim växer upp i Flemingsberg där han som 9-åring 2004 är med i ett lokalt pojklag, Flempans Football Club, FFC, tillsammans med sina bröder och andra killar i området. Efter ett par år blir det tal om att börja spela i områdets "storklubb", Flemingsbergs IF. Men istället blir det Huddinge IF för Kristian.
Vid årsskiftet 2006-07 börjar han träna med HIF P95s andralag. Redan första veckan tittar förstalagets tränare förbi, ser Kristians framfart och undrar om han vill köra ett pass till, nu med förstalaget. Kristian ser inga problem med det, och det leder till att han spelar med förstalaget under 2007. Kristian spelar anfallare i ett målglatt lag.
- Jag höll koll på varje mål jag gjorde det året. Det blev 72 stycken, säger Kristian inte utan stolthet.
Han utvecklas hela tiden, blir 2009 uttagen till träning med Stockholms stadslag men är sjuk just då och gör ingen större lycka, blir inte uttagen igen.
Hos HIF spelar han vidare medan flera andra som varit med länge faller ifrån av olika orsaker. Han hoppas att få komma med i A-truppen 2014 men i mars får han beskedet att han måste fortsätta spela med juniorerna.
- Det var trist och jag kände att det funkar inte, erkänner Kristian som lämnar HIF och provspelar för division 4-laget Rönninge SK. Träningarna går bra men när tränaren inte kallar honom till någon av de första två matcherna tappar han tålamodet. En kamrat tipsar om Hägersten SK och Kristian följer med dit.
Där får han spela, tar en ordinarie plats på mittfältet och laget, som varit nära att åka ur säsongen innan, slutar på andra plats i tabellen men rasar ihop i kvalspelet. Tränaren lovar att klubben ska ha ett bra lag även 2015 men i början av året kommer ett negativt besked: Han vill inte ha Kristian kvar i laget.
Kristian står utan lag men berättar att det inte kändes så illa ändå. Han jobbar från 11 till 23 och hoppas kunna komma in på en utbildning på Högskolan i Gävle. Han fortsätter att träna på egen hand och står i ett vägskäl i karriären när han inte kommer in på den eftersökta utbildningen.
Det blir fotbollen som vinner, vid 19 års ålder känner Kristian att han inte är färdig med den. Han tränar med Spårvägen i förhoppningen om att komma i form igen inför 2016.
- Jag har ambition och känner att jag fortfarande har mycket att ge, deklarerar han.
Han hoppas på spel för Arameisk-Syrianska men de meddelar efter ett antal träningar att han inte får plats i deras trupp. Då går tankarna tillbaka till Huddinge IF och han spelar till sig ett kontrakt med moderklubben.
- Jag har aldrig spelat på den här nivån tidigare. Jag vill spela så mycket jag bara kan, varje minut är viktig, säger Kristian och utvecklar resonemanget:
- Spelare som får förtroende växer. En central mittfältare ska kunna spela var som helst och jag måste vara ödmjuk. Viktigast är att laget fungerar bra ihop. Vinnarmentalitet skapas redan på träning för att sedan omsättas i match.
Kristian framhåller att han är snabbtänkt och spelsmart men inte den snabbaste på plan.
- Jag skulle vilja spela som Di Maria blandat med Iniesta när han spelar lite som Busquets, skrattar Kristian.
- Nej förresten! Helst skulle jag vilja spela som Messi, han har spetskvalité på allt. Men det är nog omöjligt …
Kristian med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 28 mars borta mot IFK Aspudden-Tellus i Stockholm Cup, inbytt i 84e.
Vårt isländska nyförvärv, försvarsspelaren Kristófer Magnússon, lever högt på "strength and stamina", styrka och uthållighet.
Seltjarnanes är en vindpinad liten stad, faktiskt en av Islands äldsta orter, vid havet strax väster om huvudstaden Reykjavik. Där växer Kristófer Magnússon upp. Vid 9 års ålder börjar han spela fotboll (knattspyrna på isländska) för den lokala klubben Íþróttafélagið Grótta. Han tränar och tävlar även i handboll och skidåkning under många år och utvecklas till en stark och uthållig idrottsman.
Kristófer håller oftast till i försvaret men prövas även högre upp i banan, nästan alltid på högersidan där han kan utnyttja sin goda högerfot. Han är lång och stark och får ibland uppdrag i mittförsvaret.
- En intressant position men jag trivs bäst som högerback, säger Kristófer.
23-årige Kristófer har inte spelat med någon annan klubb än Grótta under sin karriär. Han har varit med att spela upp laget i andradivisionen, vilket han uppger vara den roligaste upplevelsen hittills.
Kristófer kommer till Sverige i augusti 2015 för att studera en 2-årig ekonomikurs, Industrial management, på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, vid Valhallavägen. Han förundras en del över att det finns så mycket träd i Sverige. Det är han inte van vid hemifrån där vindarna har fritt spelrum.
Han vill fortsätta spela fotboll och en vän tipsar om Huddinge IF som en lämplig klubb med bra atmosfär. Kristófer kommer till Källbrink under vintern, imponerar med sin styrka och fysik. Han trivs med klubben och då spelar det ingen roll att resorna från skolan eller hemmet i Täby kan bli lite tidsödande.
Det finns ingen speciell spelare han försöker efterlikna. Han koncentrerar sig på sitt eget spel och jobbar hela tiden hårt på att förbättra sig.
- Mitt mål just nu är att spela i division 1 med Huddinge nästa säsong, avslöjar han och avslutar med att berätta att Henrik Larsson länge varit hans favoritsvensk men nu har Lars Lagerbäck tagit över förstaplatsen.
Kristófer med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 28 mars borta mot IFK Aspudden-Tellus i Stockholm Cup, spelade från start.
Egna produkten Lucas Eriksson känner tillförsikt inför den nya säsongen och hoppas kunna spela till sig en startplats.
Bolltrygge Lucas Eriksson har tillhört Huddinge IF från barnsben och har spelat sig upp igenom årgångarna. A-lagsdebuten kommer i hemmamatchen mot Nyköpings BIS i juni förra året.
– Det var skönt att få göra debut, jag har väntat på den, säger Lucas själv.
Lucas gör ytterligare ett inhopp innan sommaruppehållet men får höstsäsongen spolierad av en magåkomma. Inget ont som inte har något gott med sig. För att ta igen det han förlorar under tiden han inte kan spela blir det fler gym-pass och några fler kilo välbehövliga muskler på den unga kroppen. Har får tydligen inte tillräckligt mycket att lyfta i sitt jobb på en sportaffär i Huddinge.
Lucas säger att han trivs allra bäst på mittfältet, att han söker den enkla lösningen, vilket oftast är liktydligt med effektivaste lösningen för laget.
- Jag försöker göra det enkelt för mig, förklarar han.
Under vinterns träningsmatcher visar han ofta prov på just detta men även på fin bollteknik i trängda situationer. Om man, som Lucas, ser upp till klasspelare som Andrés Iniesta, Andrea Pirlo, Philipp Lahm och Kaká, finns det en hel det matnyttigt att plocka upp och ta efter.
Målet för Lucas denna säsong är att ta en startplats, eller åtminstone få åtskilligt mer speltid. Han framhåller att det allra viktigaste är att ha kul, att träna och spela match med glädje i kroppen.
- Det blir mer och mer positivt för varje träning. Vi har ju en nästan helt ny trupp. Det är en spännande utmaning!
Glädjen bubblar fram när Lucas blickar framåt. En starkare, stabilare Lucas jämfört med förra säsongen, en spelare som har potential och som förhoppningsvis får tillfälle att utveckla den under 2016.
Lucas med Huddinge IF
Debuterade 11 juni 2015, inhopp i 92a minuten mot Nyköpings BIS, slutresultat 0-4.
Totalt två inhopp i Division 1 Norra under 2015.
Spelar för Järna SK under hösten 2016.
Reslige Nikola Vasic kommer till Huddinge IF inför årets säsong, förhoppningen är att han ska leda anfallet i jakten på en topplacering.
Växer man upp granne med Kanalplan på Södermalm är det ganska naturligt att moderklubben heter Hammarby IF. Så är fallet med Nikola Vasic. Från 5 års ålder spelar han knattefotboll som mittfältare hos Bajen. Vid 13 års ålder byter han till Enskede IK och när hans tränare där går till FoC Farsta följer Niko med.
Det blir ett par ganska goda år med FoCs juniorer innan han som 19-åring flyttar till Bagarmossen, BK BK , för sin första säsong som senior.
- Det var ganska tuff omställning från junior till senior, erkänner Niko.
Konkurrensen inom klubben är också svår för en ung mittfältare. Tränaren noterar att Nikola gör många mål på träning och inför andra säsongen har Nikola skolats om till anfallare. Med 193 cm är han en bra måltavla för uppspel och han gör succé med 16 mål i division 3 den säsongen.
Året därpå återvänder Nikola till Enskede IK för att pröva spel på en högre nivå. Skador stör honom redan från början men tränaren, Håkan Andersson, ger honom flera chanser. Nikola kan dock inte göra sig själv rättvisa och under tre år hos klubben lyckas han inte spela till sig en fast plats i anfallet. Under förra året blev det ändå två mål i division 2, trots begränsat med speltid.
I år satsar Nikola på en nystart med Huddinge IF. Han visar aggressivitet när han jagar målchanser, försöker ta alla möjligheter till spektakulära avslut. Det har han förmodligen efter sin favoritspelare.
- Zlatan har alltid varit en idol, tillstår Nikola.
Nikola trivs med att spela som target på topp, att fördela boll men som gammal mittfältare är han inte alls främmande för att gå ner och hämta boll. Det riktigt gnistrar om elektriker Nikola när han är på spelhumör.
Vad tror han om årets Huddinge IF, då?
- Jag är nöjd med laget. Vi kommer att prestera väldigt bra men det är en tuff serie. Topp tre, fyra, tippar han.
Med tanke på att Nikola spelade med Enskede IK i den här serien förra året så bör han veta vad han talar om.
Nikola med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 13 mars borta mot Ekerö IK i Stockholm Cup, spelade från start.
Första målet: 28 mars 2016, 1-1 i 20e minuten borta mot IFK Aspudden-Tellus i Stockholm Cup, slutresultat 6-2. Han gjorde dessförinnan mål i straffavgörandet mot Ekerö IK i debutmatchen, satte 5-3 som säkrade segern.
Oktay Ulusoy är yngst i HIF-truppen med sina 17 år, blir 18 i augusti, men imponerar med moget försvarsspel.
Tumbagrabben Oktay Ulusoy börjar spela fotboll med Nackdala AIS, fortsätter i Djurgårdens IF och IFK Aspudden-Tellus innan han hittar "hem" till Huddinge IF 2010. Här spelar han ofta med de som är något år äldre vilket självklart påverkar utvecklingen i positiv riktning.
Oktay har spelat i försvaret från början och visar prov på klokt mittbacksspel, sina unga år till trots. Han är lugn med bollen men erkänner att allt går mycket snabbare nu när han för första gången konfronteras med A-lagsfotboll. Då har han ändå en del erfarenhet från åtskilliga träningar med fjolårets A-lagstrupp. Han ser även fler division 1-matcher från bänken men får ingen speltid.
Oktay pluggar på gymnasiet, ekonomi för andra året, och får det att fungera bra ihop med fotbollen, även om det är tungt med många tuffa träningstimmar under försäsongen.
- Jag behöver mer styrka och försöker träna extra så mycket det går, berättar han.
- Jag vill få spela så mycket som möjligt i år. Målsättningen för lagets del är att det går bra, att vinna division 2.
SM-slutspelet i Lomma 2011 med HIFs 98or är hans bästa upplevelse hittills inom fotbollen, även om det inte slutar med någon guldmedalj. Oktay stannar i Skåne när han väljer förebild inom fotbollen:
- Zlatan! Jag har alltid gillat honom.
När han ska välja en försvarsspelare så blir det Paolo Maldini, den italienske försvarsikonen. Bättre förebild är svårt att finna.
Oktay med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 13 mars borta mot Ekerö IK i Stockholm Cup, spelade från start.
Peter Micic är en kraftfull spelare som anammat det brittiska uttrycket "have boots, will travel". Vid 21 års ålder har han redan spelat för elva olika klubbar, ett antal som dock överträffas av antalet medaljer han erövrat under sin unga karriär.
Farstagrabben Peter Micic börjar spela med Hammarby IF på Kanalplan när han är 6, 7 år gammal. Under tiden med 7-mannalag spelar han oftast innermittfältare men även forward, han får till och med pröva på att spela högerback. När det blir spel i 11-mannalag får Peter oftast agera i positionen som 10a.
Från 11 års ålder spelar han för Brommapojkarna.
- Jag vann allt man kunde vinna då, SM för 12-åringar, Gothia Cup. Jag vann en hel drös medaljer med BP, berättar Peter.
Ändå stannar han bara två år hos västerortsklubben. Nästa anhalt är Boo FF.
- Liknande miljö men inte riktigt lika tuff satsning, förklarar Peter som tillägger att Boo FFs P93or då tränas av Kenneth Öberg, en tränare som Peter tycker bra om.
Peter stannar hos Boo i ett och ett halvt år. Sedan blir det AIK i Solna.
- Dom jagade mig en del under mina ungdomsår, avslöjar han.
- Det gick bra i början. Jag kom med i stadslaget men så blev jag skadad…
På det viset får Peter se både bra och dåliga sidor hos AIK. Det får honom att flytta till moderklubben Hammarby igen. Med Bajens U19-lag vinner han J-DM och når kvartsfinal i J-SM. Han är på gränsen till A-laget, gör två inhopp i Superettan.
- Det var en bra tid. Jag lärde mig mycket. Hoppade in borta mot Degerfors och hemma på Söderstadion, tror det var mot Ängelholm, berättar han.
I augusti 2012 lämnar Peter Bajen för spel med NK Krka i Sloveniens näst högsta serie. En stressfraktur hindrar honom från spel i serien, gör några cupmatcher innan han flyttar hem till Sverige våren 2013.
Här avlöser klubbarna varandra. Efter några månader med Akropolis blir det ett halvår och ett mål med Athletic FC United (AFC) i Division 1 Norra. Säsongen 2014 inleder han hos Nyköpings BIS, året avslutar han hos Valsta Syrianska. Han medverkar i sista matchen det året, när Huddinge IF skickar ner Märsta-klubben i division 2 efter 2-1 på Källbrink. Han har medverkat i totalt 27 division 1-matcher under dessa två år. 2015 blir det division 3-spel med hemmaklubben FoC Farsta och sex mål under säsongen.
Peter trivs bäst som offensiv mittfältare. Han har bra teknik och bra passningsfot. Dessutom har han ett bra skott som vi hoppas ska ge ordentlig utdelning under säsongen. I början av februari drabbas han av en låsning i ryggen, vilket håller honom borta från träning under nästan en månads tid. I mitten av mars är han tillbaka och gör ett lyckat inhopp mot Ekerö i Stockholm Cup.
- Det är kul att spela fotboll och jag var verkligen spelsugen, skrattar Peter som låg bakom vår kvittering till 1-1.
För en spelare med offensiv framtoning är det naturligt att ha offensivt begåvade spelare som förebilder. Peter räknar snabbt upp fyra spelare som han försöker finna detaljer hos som han kan ta efter: Bergkamp, Zlatan, Pastore och Jérémy Ménez. Där finns mycket godsaker att hämta för Peter som jobbar på asylboende som kontaktperson när han inte spelar fotboll. Årets målsättning låter som en självklarhet när Peter formulerar det:
- Ta upp Huddinge till division 1!
Peter med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 13 mars borta mot Ekerö IK i Stockholm Cup, kom in i 46e.
Första målet: 22 juni 2016, 1-0 i 17e minuten borta mot FC Linköping City, slutresultat 1-3. Division 2 Södra Svealand.
Anfallaren Samuel Aziz kommer i år till Huddinge IF efter ett turbulent 2015 med Superettan-klubbarna Landskrona BoIS och Syrianska FC. Nu hoppas han på en nystart och en framgångsrik säsong med HIF.
Skånepågen Samuel Aziz börjar spela organiserad fotboll hos Högaborgs BK hemma i Helsingborg.
- Jag började ganska sent, var nog nio år när jag började, berättar Samuel.
Redan som 15-åring debuterar Samuel med Högaborg i division 2. Stadens storklubb, Helsingborgs IF, får upp ögonen för den unge anfallstalangen och som 17-åring spelar han med allsvenskarnas U19-lag. Året därpå gör han två inhopp i Allsvenskan, mot Gefle och Djurgården. Våren 2011 hinner han dessutom göra en match i Superettan som utlånad till Ängelholms FF. Under ungdomsåren, 15 till 19 år, samlar han på sig c:a 25 ungdomslandskamper för Sverige.
Hösten 2011 tillbringar Samuel med division 1-spel hos Varbergs BoIS. Där avgör han toppstriden och säkrar klubbens uppflyttning till Superettan när han i näst sista matchen, borta mot tabelltvåan IF Sylvia, snyggt vänder bort sin back och sätter 2-1 i 81a minuten. Seriesegern bärgad!
Men Samuel trivs inte, tycker att Varberg är en för liten stad. Han bryter kontraktet med klubben och flyttar hem till Högaborgs BK igen. Fast det blir bara ett halvår, under hösten 2012 koncentrerar han sig helt på att läsa in några ämnen till sitt gymnasiebetyg.
Året därpå vill han satsa igen. Det blir division 1-spel med malmöklubben Limhamn/Bunkeflo där han skolas in i en ny roll, som yttermittfältare.
- Jag trivs bäst som en av två anfallare men det var en bra erfarenhet, bra lärotid, förklarar Samuel som får upp ögonen för vikten av det defensiva arbetet. Säsongen slutar med nedflyttning för laget och inför 2014 väljer Samuel en klubb närmare hemstaden, nyuppflyttade Höganäs BK, även om det betyder spel på samma division 2-nivå, fast i en annan serie.
- 2014 gick jag "all in" med fotbollen. Det var prio ett, erkänner Samuel.
Nu är Samuel tillbaka i en anfallsroll. Efter en lite trög start lossnar det för Samuel och laget. I mitten av säsongen ligger de femma i tabellen men de tappar på slutet, hänger dock kvar med god marginal. Laget hör till de målgladaste i serien och Samuel gör 25 av lagets 59 mål på sina 25 framträdanden.
- Det är jag mest stolt över under min karriär. Vem som helst kan göra en bra match men att göra 25 mål över en hel säsong visar en hel del, säger Samuel.
I januari 2015 hälsar han på en kusin som spelar för Woking i engelska National League (femte högsta serien). Han håller igång med klubben och spelar även en träningsmatch med dom.
Han får ett bra kontrakt med Superettan-klubben Landskrona BoIS som ligger bra till geografiskt. Men han trivs inte med tränaren och det är rörigt även utanför planen. Sommaren 2015 lånas han ut till Syrianska FC som tidigare visat intresse för Samuel.
- Jag drabbades nog av lite hybris efter säsongen med Höganäs, erkänner Samuel.
- Det var kul att få spela i Superettan, fortsätter han. Jag var inte i bästa form när jag kom till Syrianska men kom igång i slutet. Jag fick spela vänster yttermittfältare och gjorde ett mål.
Hela Samuels 2015 präglas av den "kalabalik" som råder, först inom LBoIS och sedan med flytten till Södertälje. När Landskrona väljer att inte utnyttja optionen i hans kontrakt, 1+1 år, känner Samuel att han vill försöka till sig tillbaka till elitspel via ännu en succésäsong i division 2. Nu har han lägenhet i Södertälje och jobb på Statoil i den sta'n, söker därför klubb i närheten. Valet faller på Huddinge IF.
- Min försäsong började egentligen inte förrän första mars, när jag skrev på för Huddinge.
Förhoppningsvis är Samuel snart ikapp, han har redan visat prov på sin snabbhet och att målsinnet finns där. Han jämför med sin förra säsong i division 2 och konstaterar att Huddinge IF är ett bättre lag än vad Höganäs BK var.
- Individuellt sett är vi riktigt bra. Vi har tillräckligt med kvalitet för att bli ett topplag. Bara vi visar tålamod och följer tränarens ord. Jag anser att han har helt rätt i hur vi ska spela. Första tjugo mot Haninge gjorde vi det. Det gäller att fortsätta så i nittio minuter, slår Samuel fast.
- Men vi kommer aldrig att kunna spela som mitt favoritlag, Barcelona, skrattar han. Jag är grymt imponerad över hur de spelar!
Samuel med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 28 mars borta mot IFK Aspudden-Tellus i Stockholm Cup, spelade från start.
Första målet: 28 mars 2016, 3-2 i 74e minuten borta mot IFK Aspudden-Tellus i Stockholm Cup, slutresultat 6-2.
Mittfältaren Shaun Lomas är ett av många nytillskott i årets trupp, han spelade för Älvsjö AIK under 2015.
Nyblivne 20-åringen Shaun Lomas är född och uppvuxen i Huddinge, i Sörskogen där han också inleder sin fotbollsbana. Efter några år väljer han Stuvsta IF och gör några säsonger hos den klubben innan han flyttar till Älvsjö AIK.
Shaun får flera bra säsonger hos Älvsjö, gör ett gott intryck på mittfältet. Hans ledaregenskaper och vinnarmentalitet gör honom till ett naturligt val som lagkapten i både U17- och U19-lagen. Han är med och vinner ett DM-tecken med Älvsjö AIK, seger mot Djurgårdens IF i finalen.
Under 2014 får Shaun göra sin A-lagsdebut i division 3, året därpå är han ordinarie på Älvsjös mittfält. Med hårt arbete kommer man långt. Det inser Shaun, jobbar hårt i varje match. Han är bra med bollen och har gott spelsinne. Det är egenskaper som leder honom tillbaka till hemkommunen inför 2016 när han skriver på för Huddinge IF.
- Här vill jag bara utvecklas och lära mig så mycket som möjligt. Naturligtvis vill jag spela mycket också, säger Shaun inför debutsäsongen med HIF.
Shaun erkänner att han är hård mot sig själv, strävar hela tiden att bli bättre, nå bra resultat. Det har slagit gnistor kring honom i samband med mindre lyckade laginsatser under de tidiga träningsmatcherna. Vinnarinstinkten sover aldrig.
- Det är utvecklande att spela med och mot bättre spelare. Mot Norrtälje spelade jag ihop med Jonas Desai på centrala mittfältet och det kändes bra att ha hans rutin att luta sig mot.
Shaun gör under försäsongen flera fina insatser, hinner med att testa spel som mittback för första gången i karriären och i motsatt ände sätter han sitt första mål för HIF i träningskampen mot Enskede IK. Han visar en mogenhet i spelet som lovar gott inför framtiden.
- Jag känner att jag kan växa ännu mer som spelare. Det låter som ett löfte när Shaun säger det.
Med påbrå från fotbollens hemland, pappa Alan är engelsman, är det naturligt att Shaun blickar en hel del åt det hållet. Favoritspelaren är Paul Scholes i favoritlaget Manchester United.
- Han är lugn och passningsskicklig, är Shauns utlåtande.
Kunde lika gärna varit en beskrivning av sig själv.
Shaun med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 13 mars 2016 borta mot Ekerö IK i Stockholm Cup, spelade från start.
Första målet: 24 juli 2016, 6-0 på målvaktsretur i division 2-matchen hemma mot Konyaspor KIF. Slutresultat 7-1.
Tonårige Tobias Corneliusson är en snabb ytterspelare som gör sin första säsong i A-truppen.
Tobias Corneliusson fyller 18 år sommaren 2016 och hör till de yngsta i årets trupp. Han har, precis som tvillingbrodern Joacim, tagit ett sabbatsår från skolan för att satsa extra mycket på fotbollen. Han tränar dubbelt varje dag och då inkluderas en hel del mental träning.
"Tobbe" är huddingegrabb från födseln och börjar spela med HIF från unga år. Inledningsvis blir det som anfallare men senare blir det en ytterposition.
- Höger eller vänster, det spelar ingen roll, säger högerfotade Tobbe.
Han spelar i det framgångsrika HIF-lag som når fjärde plats i SM 2011, vilket han räknar som främsta framgång hittills.
- Gothia Cup var också speciellt, nådde åttondelen med Huddinge och kvartsfinal med Hammarby, berättar han vidare.
Det är under 2013 som Tobias spelar för Hammarby IF, tillsammans med Joacim. Brödernas vägar skiljs sedan åt året därpå. Joacim väljer att återvända till Huddinge medan Tobias följer med sin tränare från Hammarby när denne flyttar till Syrianska FC U-19 i Södertälje. Där spelar Tobbe kvar i ett och ett halvt år, kommer hem till Källbrink igen hösten 2015.
- Jag är nog bäst när jag kommer rättvänd med fart, påstår han. Andra goda egenskaper är att han hittar bra passningsvägar och har god spelförståelse.
Tyvärr råkade han ut för en sträckning i ljumsken vilket begränsade hans möjligheter till träning från mitten av februari. En månad senare är han dock i full träning igen.
- Mitt mål i år är att få spela så mycket som möjligt, säger Tobbe som avslutningsvis avslöjar att han håller på Manchester United och att Lionel Messi är favoritspelaren.
Tobias med Huddinge IF
Debutant i år.
Debuterade 24 juli 2016, på sin 18-årsdag, när han kom in i 65e minuten i division 2-matchen mot Konyaspor KIF.
Första målet: I sin debutmatch 24 juli 2016, en straff som betyder 7-0 i 88e minuten. Slutresultat 7-1.
Målvakten William Strimer tillhör gruppen av egna produkter som lyfts upp i A-truppen inför denna säsong. Där får han konkurrera med sin äldre bror om speltid.
William Strimer är en äkta HIF-produkt. Han börjar spela med knattelagen vid fem, sex års ålder. Inleder som mittfältare, flyttar ner i försvaret där han blir kvar till en dag då ordinarie målvakten inte kunde spela.
- Någon var tvungen att stå, och det blev jag, berättar William.
Han blir kvar som målvakt och har fortsatt spela i samma lag genom åren med HIF. Den erfarenheten är något positivt han bär med sig, att få spela tillsammans med samma spelare i under längre tid och se utvecklingen år efter år. Det leder fram till i år då sex av de unga spelarna lyfts upp till A-truppen.
- Det känns jävligt roligt att komma upp i A-lagstruppen eftersom jag spelat med Huddinge hela tiden. Jag känner ju redan många i truppen och så känns det skönt att brorsan är tillbaka, erkänner William. Brorsan, det är Kevin, också målvakt och en konkurrent om platsen mellan stolparna.
- Det blir svårt för mig att ta en plats. Både Joar och Kevin har mer erfarenhet. Jag får inte så mycket speltid, det förstår jag också. Jag lär mig hela tiden och får vara nöjd med träningarna. Åtminstone till att börja med...
Det hörs att 18-årige William har siktet högt ställt. Det han saknar i längd (182 cm) tar han igen genom att ha ett bra positionsspel och han läser spelet bra. Efter att ha imponerat på träningarna får han chansen i en tidig träningsmatch.
- Det kändes skönt att få en match men det blev förlust. Och det gick snabbare än vad jag hade trott, tillstår han.
William går sista terminen på Sjödalsgymnasiet, läser El & Energi. Vid sidan av skolan blir det naturligtvis mycket fotboll, både FIFA-spelande och tv-tittande, gärna på favoritlaget Manchester United och favoritmålvakten David de Gea. Fått jobb i Uppsala efter sommaruppehållet vilket gör att han inte hinner delta på samtliga träningar.
Innan HIF drog igång försäsongsträningen stack William emellan med både gym-pass och löpträning men med ökad träningsintensitet måste han låta kroppen vila emellanåt. Rätt tänkt – och tänker man rätt blir det oftast rätt till slut.
William med Huddinge IF
Debutant i år.
Utlånad till Arameiska-Syrianska U-19.