Herr

1990-talet

Under 1990-talet känns det som om vi cementerats på fjärde nivån i seriesystemet. 1995 borde fungera som en vändpunkt när vi leker hem seriesegern men för tredje gången får vi respass direkt. Två skakiga säsonger följer. 1998 blir det nedflyttning till Division 4 efter straffavgörande. Där är måttet rågat, vi sopar hem serien utan att förlora en enda match, återvänder till en mer hemtam nivå. En kommun med över 80 000 invånare borde ha ett fotbollslag på ännu högre nivå, men det dröjer …


År serie nivå sp v o f p plac anm
1990 3 Östra Svealand 4 22 10 6 6 56 - 43 36 4 3 poäng för seger införs
1991 3 Östra Svealand 4 22 10 3 9 31 - 23 33 6
1992 vår 3 Ö Svealand A 4 10 7 1 2 20 - 9 22 1 kvalspel
kval till hösttvåan 2 0 1 1 3 - 9 1 3
höst 3 Östra Svealand 4 11 5 2 4 15 - 9 17 6
1993 3 Östra Svealand 4 22 8 8 6 35 - 37 32 5
1994 3 Östra Svealand 4 22 9 8 5 52 - 27 35 5
1995 3 Östra Svealand 4 22 12 6 4 55 - 27 42 1 uppflyttning
1996 2 Östra Svealand 3 22 4 3 15 25 - 51 15 12 nedflyttning
1997 3 Östra Svealand 4 22 8 4 10 40 - 52 28 6
1998 3 Östra Svealand 4 22 7 5 10 29 - 33 26 9 kvalspel
kvalspel 1998 3 1 2 0 6 - 3 4 2 ned efter straffavgörande mot Bromsten
1999 4 Stockholm Södra 5 22 17 5 0 59 - 18 56 1 uppflyttning
1990 lagbild
Foto ur Georg Celinskis' personliga samlingar.

1990 Tränare Peter Blomqvist och George Celinskis

Vi och Råsunda IS hör till de mest betrodda lagen inför säsongsstarten, ett varningens finger höjs även för nyuppflyttade invandrarföreningarna FK Sumarice och Assyriska. Vi tappar lovande målvakten Per Fahlström till Hammarby IF men i hans ställe återkommer Kjell Karlsson som varit på utflykt till Bajen.

Vi inleder illa, tre raka förluster och 5-12 i mål placerar oss sist i tabellen. Troget HIF-traditionen klipper vi serieledande Assyriska i det läget, Mikael Nyström tvåmålsskytt i 2-1-segern. Sedan dominerar vi inledningen mot Katrineholms SK, har ett stolpskott efter en kvart men 0-1 kommer kort före paus och vi inkasserar ännu en förlust. Vi ramlar ner till sistaplatsen igen.

Därifrån kan det bara gå uppåt. En poäng mot IFK Tumba följs av tre klara segrar. Vi gör sex mål på både Stureby SK och IF Verdandi, Per Södermark gör fyra mål i båda matcherna. Sedan tar det stopp mot Sumarice, 1-2, innan vi avslutar våren med 5-2 på Hanvikens SK, Södermark svarar för ett hat-trick. Med 16 poäng ligger vi tio pinnar efter serieledande Sumarice. Vad värre är, Södermark är skadad, det krävs operation och han är borta för resten av säsongen. Lars Andersson återvänder efter tre år med Brommapojkarna och bidrar med rutin men inte med samma målproduktion.

I Svenska Cupen ställs vi mot Hammarby IF 30 juli, Per Sandahl gör vårt tröstmål efter paus när Bajen vinner med 4-1.

Under höstsäsongen är vi svårslagna, fem segrar och fem oavgjorda på elva matcher. Dick Hellström tar vid där Södermark slutar, gör tre mål både mot Hanviken och Verdandi, slutar på 16 mål totalt, Södermark har 15 på elva matcher.
Enda plumpen är en 0-4-förlust hemma mot Råsunda IS vilket placerar dom tre poäng före oss i tabellen. Sumarice vinner serien sex poäng före Assyriska, tolv före Råsunda.

Det var kan vara på sin plats med ett par extra rader om FK Sumarice, ett jugoslaviskt invandrarlag som bildades så sent som 1983 då de började spela i division 8. Andra året gick de upp i division 7 och därefter blev det serieseger varje år till och med 1990.
Laget hade sju nya spelare inför årets säsong, samtliga utlånade av sina jugoslaviska klubbar som de fick lön från. Av Sumarice fick de matchpremier och fickpengar. Många i laget tränade två gånger om dagen innan seriestart. Tänk, så olika förutsättningar det kan finnas mellan olika lag i samma serie.
Sumarice var 1990 det starkaste invandrarlag som skådats i Stockholmsregionen.
I division 2 tilläts endast två utländska spelare utöver de som varit mantalsskrivna i minst tre år. Under 1991 tog Sumarice en (1!) poäng på totalt 28 matcher i den högre divisionen. Sedan försvann de lika fort som de kommit.

1991 Tränare Thor-Magnus "Totto" Fondin och Peter Blomqvist

Nye tränaren Thor-Magnus "Totto" Fondin sticker ut hakan ordentligt inför säsongsstarten när han lovar att HIF ska vinna serien och på vägen dit göra minst 70 mål på de 22 matcherna. Som jämförelse kan nämnas att överlägsna Sumarice gjorde 59 mål 1990.
Det är många skadeglada flin efter tre spelade matcher: noll poäng och noll gjorda mål.

Totto håller ändå huvudet högt och uttalar sig i en DN-intervju inför bottenmötet mot IK Viljan 14 maj:
- Vi borde gjort åtta mål i de två första matcherna, i tredje matchen, mot Stureby skapade vi ett par målchanser i första men sedan spelade vi inte bra.

Vi har otur med skador, vilket är en del av förklaringen. Främste målskytten Per Södermark gör come-back i premiären, skadas på nytt och går åtta veckor i gips. Mot Stureby SK i tredje matchen bryter lagkaptenen Roger Franzén armen och Lars Andersson, som gått skadad, gör ett inhopp som slutar med en ledbandsskada. Dessutom är försvarsresen Peter Gustavsson, ny från BP, lårskadad en längre tid.

Jonny Wickman gör matchens enda mål mot Viljan och Totto kan andas ut en smula. Fyra segrar på de återstående sju vårmatcherna ger oss 16 poäng, nästan exakt samma utgångsläge som året innan. Det är nio poäng upp till serieledande Skiljebo SK.

Hösten blir inte riktigt som vi tänkt oss. Vi misslyckas med att göra mål i fem av matcherna, vinner fem av de sex vi gör mål i, Jonas Heller utmärker sig med ett hat-trick i 4-0-segern mot Gröndals IK men vi slutar hela 16 poäng bakom segrande Syrianska SK.

1992 Tränare Christer Cyan och Håkan Lindström

Tidigt 90-tal innebär en del experimenterande med seriesystemet. Division 3 spelas i form av en vårserie med dubbelmöten där seriesegrarna kvalspelar för spel i hösttvåan.

HIF har ett nytt tränarteam, Christer Cyan hämtas från Djurgårdens IF där han har haft framgång med utvecklingslaget och till sin hjälp får han Håkan Lindström, tidigare tränare för IFK Tumba under åtta år. Dessutom lyckas vi anlita en målvaktstränare, Göran Sten. Peter Blomqvist får en nyinrättad post som sportchef.

Det är stor rotation i truppen, många nya in, och blandningen av äldre och en hel del yngre hungriga spelare ser lovande ut. Till avdelning rutinerade hör två f d hammarbyare, 34-faldige 34-årige landslagsmannen Ulf Eriksson samt Per "Peppe" Holmberg.
Vi spelar åter i våra traditionella färger gult och svart i form av gul tröja och svarta byxor, siktet är inställt på division 2.

Vi börjar 26 april med 2-2 hemma mot Nacka FF, Roger Franzén gör båda målen. Åtta veckor senare, sista matchen i våromgången, är det returmöte som är helt avgörande för vilket lag som ska gå till kval. För Nacka räcker det med oavgjort men Johan Hagens mål efter paus ger oss en 1-0-seger och kvalplatsen.

Per Holmbergs mål ger oss en pinne i bortamatchen mot Helenelunds IK vilket betyder att vi bör ösa in mål mot Skiljebo SK för en chans till plats i högre serie. Se, det går inte alls! Underläge 2-4 i paus förvandlas till svidande 2-8 innan matchen blåses av. Vi blir kvar på samma nivå, spelar hösttrean med enkelmöten mot elva andra lag.

Vi inleder med två segrar men tre uddamålsförluster i följd betyder att vi är borta från allt vad tätstrid heter. Olyckliga skador betyder att vår slagstyrka reduceras och när förlusterna kommer ger det problem med motivationen. Istället är det Nacka som rusar iväg i tabelltoppen. Deras enda förlust kommer på Källbrink 13 september (2-0 till oss) men de tar ändå hem serien med fyra poängs marginal medan vi slutar på en intetsägande mittenplacering.

003 1993
Jonny Wickman ställer till med problem för FoC Farsta-försvaret. (Foto ur Huddinge IF årsprogram 1993, HIFs arkiv.)

1993 Tränare Claes Eriksson och Hans Welinder

Ny tränarduo, Claes Eriksson kommer från Hammarby IF med ringa tränarerfarenhet. Han får assistans av Hans Welinder som har mångårig erfarenhet, tränat flera olika lag inom HIF tidigare, säsongen före tränade han damlaget.

Den generationsväxling som påbörjades året innan är nu genomförd. Några yngre, lovande spelare har kommit utifrån medan många äldre slutat. Vi fyller på med juniorer och räknar med att Ulf Erikssons rutin kommer att bära laget långt. Mittfältare Uffe trivs i HIF och är imponerad över klubbens satsning på ungdomen och fotbollsskolan. I årsprogrammet 1993 uttalar han sig om den kommande säsongen:

- Vi har ett ungt lag, och satsar långsiktigt. Trots det tror jag att vi kommer att klara oss fint och göra en bra säsong. Framför allt kommer vi att ha roligt!

IF Sylvia och Tyresö FF springer ifrån konkurrenterna i Division 3 Östra Svealand och vi hänger inte med alls. Hemmaspelet går i baklås. Det dröjer fram till sjunde hemmamatchen innan vi till slut kan ta en fullpoängare på Källbrink, Dan Hasselblad ende målskytt mot FoC Farsta i början av augusti. Vi hankar oss fram tack vare tio poäng på de fyra första bortamatcherna. Från andra veckan i juni fram till början av september tar vi bara en seger och ligger endast en poäng från nedflyttningsplats. En urladdning mot Västerhaninge IF, 3-0 efter samma siffror redan till halvtidsvilan, blir läget mindre akut och vi avslutar med ytterligare tre segrar på de avslutande fem matcherna. Kontraktet säkras när vi efter pausen vänder underläge 0-1 till 3-1-seger mot bottenlaget Värmbols FC i nästa sista omgången. En avslutande bortaseger mot Jäders IF lyfter oss till en mittplacering. Ynkliga tre hemmasegrar på hela säsongen är sannerligen inget att skryta med.

1994 Tränare Claes Eriksson och Hans Welinder

Peter Blomqvist, sportansvarig, känner att det lugnat ner sig i klubben efter några år med turbulens och ständiga tränarbyten. Målsättningen är att blanda sig i toppstriden. Laget har förstärkts och tillförts rutin i samtliga lagdelar, Rikard Söderberg (26 år) från KUI Högalid och Mikael Pettersson (26 år) från Stureby SK är företrädesvis försvarsspelare, Johan Olsson (29 år) från Ekerö IK och Mattias Krüger (22 år) från Hammarby IF är två tekniska mittfältare medan Christoffer "Loppan" Johansson (25 år) är känd som målskytt hos Skogås/Trångsund.

Mycket riktigt, vi är med i toppstriden redan från början, skuggar ledande IFK Tumba och när vår gamla rival förlorar tempot efter sommaren övertar vi serieledningen. I 15e omgången ska vi bara konsolidera ställningen när vi möter distanserade jumbolaget Kungsörs SK som förlorat tio matcher, endast vunnit två. Troget HIF-traditionen blir det förlust, 1-2 hemma, och vi passeras av Nyköpings BIS. I nästa omgång, ny förlust, nu borta mot Vagnhärads SK. Av de avslutande nio matcherna vinner vi bara en, 7-2 mot Bagarmossen/Bellevue efter fyra mål av "Loppan". Vi slutar sex poäng från andraplatsen och play-off.

"Loppan" spelar i 18 matcher, gör 18 mål och blir utsedd till "Årets spelare". Han gör bland annat hat-trick i två matcher efter varandra i månadsskiftet maj-juni. Ändå säger han själv att steget upp från division 4 var större än han räknat med:
- Högre tempo, tuffare närkamper och inte några dåliga motståndare i backlinjen. Men jag hade bestämt mig för att lyckas. Jag är så tjurig och envis.

1995 Tränare Claes Eriksson och Clas Sundberg

Claes Eriksson gör sin tredje säsong hos klubben och driver sin linje konsekvent. Inför säsongstarten skriver han i årsprogrammet:
- När jag tog över Huddinges herrlag bytte vi ut nästan hela laget och satsade på ungdomar. Det där "pojklaget" är fortfarande klubbens seniorlag men grabbarna växer till sig för varje år. I år är tanken att vi ska slåss i den absoluta toppen. Vår satsning på ett offensivt spel med teknik och passningsspel börjar ge resultat. Nu kan vi spela ut motståndarlag.

Vi är favorittippade och tar kommandot från början, bygger sakta men säkert upp en buffert till lagen bakom. Björn Eriksson är säker sista utpost, håller nollan i de fem inledande matcherna - vi har 18-0 på dessa! - och blir efter säsongen utsedd till "Årets spelare". I sjätte matchen blir Topkapi första lag att göra mål på oss men vi vinner matchen med 2-1. Sedan gör vi 2-0 på Enskede IK innan vi springer på en rejäl mina, 0-3 borta mot Vagnhärads SK.

När vi möter Vagnhärad i returen på Källbrink 29e augusti är det ren seriefinal – och vi har sju poäng tillgodo!
Oavgjort, 1-1, innebär bibehållet försprång med endast fem matcher kvar. Lagmaskinen HIF, som endast förlorat en match fram till dess, hackar betänkligt men Vagnhärad har inte kapaciteten att straffa oss. Seriesegern är klar inför sista omgången då vi gästar IFK Tumba. Det blir en fest för dom som gillar mål, vi förlorar en match av vänskapskaraktär med 5-6!

1996 serieseger 1995
Spelare och ledare firar att seriesegern 1995 är klar redan efter näst sista omgången. Tränaren Claes Eriksson syns som andre man från vänster i bakre ledet. (Foto ur Huddinge IFs årsprogram 1996, HIFs arkiv.)

1996 Tränare Claes Eriksson och Clas Sundberg

Sju nyförvärv och åtta juniorspelare i truppen inför seriestart. Tränaren Claes Eriksson hoppas och tror på en mittenplacering. Han framhåller speciellt lagkaptenen, mittbacken Tomas Andersson och anfallsparet Jonny Wickman och Christoffer "Loppan" Johansson som viktiga kuggar om det ska gå bra.
- Eftersom föreningen har en målsättning om att så småningom aspirera på en division 1-plats tycker jag att den här stommen är en bra början, konstaterar Claes.

När vi klappar dit Hudiksvalls ABK med 5-1 i premiären hemma på Källbrink 21/4 kan man förledas att tro att det ska bli tredje gången gillt för HIF på seriepyramidens tredje trappsteg. Men vi misslyckas med att göra mål i sju av de följande åtta matcherna, det är endast mot serieledande Nacka FF vi hittar nätet igen. Till ingen nytta, det blir 2-3 i baken.

Innan sommaruppehållet, två viktiga matcher mot bottenkonkurrenter. Börjar bra med 2-1 mot Västerhaninge IF som vi lämnar över sistaplatsen till, men följer upp mindre bra, 1-2 borta mot IFK Österåker, en poäng före oss i tabellen innan matchen.

Hösten börjar med returmöten, ny förlust mot Österåker och endast 2-2 borta mot Västerhaninge. September månad inleds med en skrällseger, 2-1, mot Plavi Team och vi har endast två poäng upp till BKV Norrtälje som innehar kvalplatsen. Fyra förluster följer, 3-14 i mål på dessa, och då hjälper det inte med en 3-1-seger mot Väsby IK i näst sista. Vi åker ur!

- Vi var för naiva vid uppflyttningen, erkänner Clas Sundberg när han fått perspektiv på det hela, nämner att vi fick svårt när motståndarna slog långbollar på ytan bakom vår backlinje.

31-årige mittfältaren Johan Olsson, en hammarbyprodukt boende på Söder, utses till "Årets spelare" men har svårt att glädjas över utmärkelsen. Han rankar istället fjolårets serieseger som sitt bästa fotbollsminne.

1997 Tränare Torsten "Totte" Rasmussen och Clas Sundberg

Vi satsar på ett "dubbelkommando", två jämställda tränare, och det verkar vara en bra idé när vi tar hem regionala slutspelet i Nike-Cupen, "5-a-side" inomhus, innan seriestart. "Totte" ansvarar för anfallsspelet och Sundberg för försvaret. Målsättningen är att vinna serien och tränarna räknar med en plats bland de tre främsta.

Så blir det inte. Falluckan står öppen från första början, vi inleder med en poäng på fyra matcher, verkar på väg att rasa rakt igenom serien. Hoppet tänds efter en hemmaseger mot Råsunda IS och en bortapoäng mot Vagnhärads SK. Sedan följer en oerhört viktig hemmamatch mot IFK Lidingö. Vi ligger under med 0-1 i 87e men vänder till seger, Tony Camsjö volleyskjuter vackert 2-1. Det tar oss upp på tionde plats. Men det är fortfarande på nedflyttningsplats, tre lag åker ur och niondelaget tvingas till kvalspel.

Sommarmånaderna sänker oss djupt i tabellen, Åtta matcher inbringar endast en poäng. Ett mellanspel i Svenska Cupen ger oss hemmamatch mot Hammarby IF och förlust 0-5 efter bland annat två mål av Hasse Eskilsson. I höstpremiären veckan därpå går det lika illa, 0-5 i baken borta mot Oxelösunds IK och efter en ynka poäng på de nästföljande tre matcherna ser det riktigt illa ut.

Efter 15 spelade omgångar ståtar vi med två segrar, tre oavgjorda och tio förluster, 20-43 i målskillnad. En 4-3-seger mot blivande seriejumbon Lidingö inleder en makalös höstspurt. Sex vinster - fyra av dessa avgjorde vi i slutminuterna! - och en oavgjord, 20 gjorda mål mot nio insläppta, tar oss upp på säker mark med fyra poäng tillgodo.

27-årige HIF-veteranen Jonny Wickman skolas om från anfallare till mittfältare inför säsongen. Han får ta över lagkaptensbindeln när det ser som mörkast ut och leder laget mot säker mark i tabellen. Belöningen kommer när han utses till "Årets spelare".

Clas Sundberg rannsakar ledarteamets insats:
- Eftersom det började så risigt för oss och vi var nära att åka ur, är jag nöjd med säsongen i sin helhet. Men med facit i hand inser jag att vi satsade för mycket på unga orutinerade spelare. Det misstaget kommer vi inte att göra om.

1997
Lagbild 1997. (Scannad ur Huddinge IFs årsprogram 1997, HIFs arkiv.)

1998 Tränare Clas Sundberg och Johan Håkansson

Tränaren "Klasse" Sundberg bygger laget på de spelare som avslutade fjolåret så bra, minus mittfältaren Johan Olsson som blir svår att ersätta. Vi hälsar Christoffer "Loppan" Johansson välkommen tillbaka efter ett år hos Haninge FF.

Säsongen blir en stor missräkning. Under vårsäsongen hänger vi med i tabellens mittskikt men tar endast en poäng på de tre sista juni-matcherna. Trenden fortsätter efter sommaruppehållet. Under augusti månad tar vi en seger på sex matcher, förlorar fyra varav två efter ledning i paus. Om mållöst mot Västerhaninge IF, näst sist i tabellen är en missräkning, så är resultatet i matchen därpå desto mer positivt. Vi spelar 2-2 borta mot serieledande Älta IF som dessförinnan vunnit 15 av 17 matcher, endast noterats för en förlust och en oavgjord. Men eftersom IFK Stockholm vinner med 3-1 borta mot Gustavsbergs IF så petas vi ändå ner till kvalplats.

Vi följer upp med en bortaseger, 2-0 mot bottenlaget Gnesta FF, men IFK Stockholm är strå't vassare, sänker Västerhaninge med 4-0. I omgången därpå demonstrerar de sin fina höstform genom att vinna med 3-1 på Källbrink.

Vår räddningsplanka heter Oxelösunds IK som ligger en poäng före. "Loppan" och Jonny Wickman svarar för målen när vi tar en nödvändig 2-1-seger borta mot Hargs BK i näst sista. Samtidigt förlorar Oxelösund mot Syrianska. Med tanke på att vi har bättre målskillnad bör det räcka med en poäng i avslutningen, hemma mot Topkapi IK, tabellens andralag som inte kan bli varken bättre eller sämre. "Loppan" gör mål igen men vi tappar till 1-2 i andra. Hoppet står till att redan nedflyttade Hägerstens SK kan bibehålla sin pausledning (2-1) i Oxelösund. Det gör dom inte. Matchen slutar 4-3 och vi går ett rysligt kvalspel till mötes.

Ett lag av fyra får en plats i nästa års division 3. Vi börjar bra, går från 1-1 i paus till 4-1-seger mot Malmköpings IF, ett klart framsteg eftersom vi bara vunnit en av elva hemmamatcher i serien. Vi spelar sedan 1-1 mot Enskede IK borta. Det blir en helt avgörande match mellan oss och Bromstens IK på Hjorthagen. Vinnaren går upp, vid oavgjort blir det straffavgörande eftersom våra motståndare också har 5-2 och 4 poäng med sig. Naturligtvis blir det oavgjort, 1-1 sedan vi kvitterat deras pausledning. Lagen följs åt i straffläggningen, vi har sista straff och måste sätta dit den. Då tar gästernas målvakt chansen att bli matchhjälte, chansar vilt åt ena hållet – bollen tar i stolproten! Vi åker ur.

1998
Lagbild 1998. (Scannad ur Huddinge IFs årsprogram 1998, HIFs arkiv.)

1999 Tränare Roger Franzén

Målsättningen är given: Åter till division 3 direkt! Men det är ingen lätt uppgift för nye tränaren Roger Franzén, i fjol tränare för HIFs damlag. Med 21 års erfarenhet inom klubben har han ett hjärta som klappar starkt för uppgiften. I årsprogrammet ger han sin programförklaring:
- Vi ska spela positiv fotboll. Givetvis är ambitionen att vinna varje match vi spelar och vi ska göra allt vi kan för att hålla till i toppen.

Stommen från förra året har slutat och "Frasse" beklagar främst förlusten av rutinerade och skickliga spelare som målvakten Björn Eriksson (slutar vid 27 års ålder), lagkaptenen Jonny Wickman och anfallaren Christoffer "Loppan" Johansson som båda valt att fortsätta i andra klubbar.

Vi kommer fysiskt väl förberedda till seriestarten med brottning under ledning av världsnamnet Martin Lidberg som ett annorlunda träningsinslag.
- Spelarna har fått en hel del stryk, men de har blivit både starkare och smidigare, hävdar "Frasse".

Det börjar lite knackigt, även om poängen hämtas hem. Vi inleder med uddamålssegrar mot Norsborgs IF och topptippade Haningealliansen, följt av en 1-1-match hemma mot Nynäshamns IF vilket räcker för att ta oss upp i serieledning. Det firar vi med 4-1 borta mot Mälarhöjdens IK i nästa omgång.

Nästa poängtapp blir en mållös match mot försvarsstarka IFK Tumba i sjunde omgången. De blir vår farligaste utmanare under året, tillsammans med Enskede IK. Dessa två lag skuggar oss länge i tabelltoppen, Tumba tronar till och med överst i tabellen från omgång 11 eftersom vår bortamatch mot Rågsveds IF flyttas fram till 8e september. Segern där skrivs till 3-1 och vi tar över toppositionen som vi sedan aldrig släpper ifrån oss. Vi spelar hem trepoängare med nästintill maskinmässig precision. Förutom en ny 0-0-match i returen mot Tumba misslyckas vi bara vid ytterligare två tillfällen under året, i oavgjorda matcher mot nästjumbon (!) Solberga BK.

I 20e omgången räcker ett mål för seger borta mot Nynäshamn. Eftersom både Tumba och Enskede kryssar sina matcher är vår ledning ointagliga åtta poäng inför de två avslutande matcherna. Vi gör totalt 9-0 på dessa matcher och slutar som överlägsna och obesegrade seriesegrare. Försvarsgiganten Christian Svensson gör vårt sista mål för säsongen, hans enda.
- Jäkligt kul att "Frasse" satte upp mig på topp sista tio minuterna, säger Christian, som efter säsongen koras till "Årets spelare" för sina kvaliteter som ledare på planen.

Seriesegrare 1999
Huddinge IF, laget och ledarna, firar seriesegern 1999. (Foto ur Huddinge IFs årsprogram 2000, HIFs arkiv.)

Profiler under perioden

Björn Eriksson, se speciell presentation under HIFstoriska gestalter.

Ulf Eriksson, 34-faldig landslagsspelare och före detta utlandsproffs skänker rutin och offensivt kunnande under ett par säsonger i början av decenniet.

Christoffer "Loppan" Johansson, målfarlig och tuff anfallare som spelar med oss under två perioder. Han gör sina bästa år hos Huddinge IF och säger att Claes Eriksson är den bäste tränare han någonsin haft. "Han gav mig glädje. Huddinge var en underbar klubb att vara hos." Han trivs så bra att han efter succén 1994 till och med nobbar anbud från klubbar högre upp i seriesystemet. Varvar ner hos Haninge under 1997, återkommer året därpå men skador tillstöter och han missar halva säsongen och han beslutar sig för att lägga av,

Johan Olsson, spelskicklig mittfältare, navet kring vilket HIF-spelet roterar framgångsrikt under flera säsonger.

Jonny Wickman, se speciell presentation under HIFstoriska gestalter.

Detta är ett levande dokument, kompletteringar och tillägg kan tillkomma vartefter.

Nyheter via RSS
Levererat av MyClub